Minisemester, Mall of scandinavia

Äntligen kom vi iväg på en minisemester, som vi har längtat! Resenärerna, min syster och mina döttrar Eline Elisia och jag.
Mina tjejer fick en shoppingdag på ”Mall of Scandinavia” i julklapp. Det är faktiskt första gången vi gjorde bara en tjejresa. Obeskrivligt mysigt i ett helt galet sällskap, men så fantastiska. Tack syster för övernattning och stort nöje på Friends hotell!
Hotellet ligger ca. tjugo meter från gallerian, väldigt skönt att inte behöva gå ute i kylan och frysa.
mall-off-scandinavia

Jag har en stark tendens att lämna tillbaka allt jag köpt, nästan alltid!Efter mycket om och men köpte jag tillslut ett par skor. På natten låg jag och funderade i vanlig ordning om jag skulle lämna tillbaka dom.Eline låg samtidigt i sitt rum och funderade på att gå ut till bilen och klippa bort etiketterna på skorna för att jag inte skulle kunna lämna tillbaka dom.Vid frukost morgonen därpå diskuterade jag med min syster om hon ville följa med mig för återlämnande av skor. Eline som varit borta några minuter tittar på oss och utbrister, – Det går inte! Jag har klippt bort alla lappar…! Men här är kvittot sa hon, och rev sönder det.
Ingen återvändo alltså och jag måste acceptera mitt köp, men nu är det i alla fall inte mitt fel att jag inte kan ångra mitt köp, skönt!
Jag har ofta beställningar från stockholm och gör därför turer dit då och då, men denna gång var det enbart en nöjesresa vilket inte händer så ofta.

mall-of-scandinavia

Äntligen lyckades jag komma ihåg kameran. Eftersom den är ett arbetsredskap för mig är det så lätt att glömma den vid familjeutflykter och jag undviker helst mobilbilder.

Förresten la min telefon av en timme in på det nya året, dennes tid var tydligen utmätt! Men den ersattes snabbt av en ny.

Utsikt från en gigantisk höjd från 22 andra våningen på Friends hotell.image

Lite knäsvaga tjejer. Bilder från hotellet.

image

imageEtt uppskattat gym.

imageimageimage

Vi äter rosor

Har du smakat på rosor någon gång?
På nyhetsmorgon gjorde Peter Jihde och Tilde de Paula saft på blommor och påstod att alla rosor går att äta!
Det är så spännande vad mycket i naturen som går att äta, det är mer än vad man tror.
Jag har många sorters rosor i trädgården så nu måste jag ut och smaka, undrar om dom är lika goda som dom ser ut och luktar.

Nya kameran får förstås vara med 😉
rosa ros


rod ros

grannens ros

Undrar om rododendron också går att äta?

humla

Föräldrar på läktaren!

Sommartider! vilket innebär många ljustimmar men med dagar som känns ofantligt korta.
I morgon åker vi på Samuels första fotbollscup. Det ska bli spännande, han är förstås Zlatan (mitt redigeringsprogrammet föreslog satan?😝) Hoppas att fotbollsandan kommer vara positiv, för är det något jag har svårt för så är det glåpord och kommentarer från barn på planen och föräldrar från läktaren.
När Abraham var liten och spelade innebandy så var det inte nådigt med kommentarer från föräldrar på läktaren. Glåporden var inte riktade mot honom men det sved så i själen att tvingas höra vuxna slänga ur sig elakheter, att vi tog Abraham från spelet.
Som sagt klimatet hoppas jag har ändrats på några år och dom har fantastiska tränare där det råder nolltolerans av mobbing. Det har ju dessutom varit ett hett diskussionsämne länge nu, som ingen vuxen kan ha undgått.
Samuel är pirrig i alla fall och full av förväntan och i hans värld är såna uttalanden från vuxenvärlden helt främmande, och jag önskar att det så förblir.

fotboll
I går morse vaknade jag helt ovetandes om att jag några timmar senare skulle vara ägare av en helt ny kamera! Så var det i alla fall. Det låter nästan som om jag fick den, men tyvärr är det långt ifrån så. En fin kamerautrustning är inte direkt några småsaker och det vill till att det passar perfekt för det ändamål det är ämnat för. Än så länge har jag bara läst på och känt på tekniken, mycket kritiskt och noggrant. Jag är otroligt kräsen när det gäller detta. Mötet med fotohandlaren är en rolig historia i sig, som jag får dra en annan gång.
Jag har planer gällande just fotograferandet så småningom, det blir såå spännande…..

rododendro

Från det ena till det andra

Typiskt! Som vanligt!
Jag har aldrig med mig kameran när den behövs.
I lördags marscherade Tranås ungdomsblås och direkt där efter hade Abraham tid hos optikern. Han fick rusa in för att ta plats bakom den avancerade farkosten optikern använder sig av vid en synundersökning, klädd i blåsets superstiliga uniform, vilken skön bild…..jag missade!
Glasögon är ingen billig historia, hoppas nu att han verkligen behöver dom. Av tidigare erfarenheter kan det lika gärna vara en trendide som går över efter en vecka. Och om jag ändå hade fått den där bilden med Abraham bakom optikerns apparat iklädd uniform, så hade det känts mycket bättre 😉
Jag har aldrig varit någon flitig fotograf av vardagliga familjekort, mitt intresse är mer porträtt och att försöka fånga lite udda intryck, vilket då är svårt när jag aldrig kommer ihåg kameran.uniform
Att släpkärran överraskande nog gick igenom besiktningen i dag får väl uppväga kostnaden för glasögonen. Ofta vinner man något i takt med att man förlorar, så att man krasst kan konstatera att någonstans jämnar det ut sig. Positivt vinklat.

Att vara positiv men inte naiv. Välj själv vilket rum i själen som ska dominera.
Att stöta på små och lite större problem i vardagen behöver inte innebära att det negativa måste påverka allt.
Man kan hålla negativismen i schack, kvar i sitt rum och inte låta det pysa ut för att smitta ner allt och alla. Att vara positiv påverkar dessutom kreativiteten, att se möjligheterna istället för alla motgångar. Problem blir lättare att lösa och man blir automatiskt mer flexibel.
Att mata det inre rum man önskar ska dominera och inte låta onödigt slagg komma in och sprida sig för att fortsätta ruttna. Att vara negativ är inget vinnande koncept.

En värdefull bok i flera avseenden, det är en bibel och det var min pappas välanvända bibel.bibeln

Ett måste!

Nu SKA jag göra ett oljeporträtt av mina fyra barn.
Jag förstår inte hur jag kunnat bortprioritera en så viktig sak.
Det svåraste är inte att måla, utan att få dom på plats på ett fotografi.
Om dom annars håller ihop och är sams så är dom det inte vid posering framför kameran. Men nu har jag tänkt ut en lösning, jag fotograferar två och två för att sedan sätta ihop dom på ett fint sätt.
Ett litet problem till är att Elisia är bortrest och Eline jobbar jämt.

Ett gammalt porträtt, inte kanske det mest teknist perfekta men innebörden är ovärderlig.
oljeporträtt

Allt rullar på

Tack till en härlig familj med två ljuvliga små killar som varit på besök idag för att diskutera oljeporträtt samt fotografering.
När jag ska fota små barn händer det något märkligt med min kamera, det uppstår ett helt safari, inuti kameran!
Nyckelpigor ödlor till och med lejon kan förkomma, både bakom mig men även i kameran.
Efter avslutad fotografering i dag hade den femåriga pojken tänkt till och talade om för Torbjörn, ett tips om du ska fota någon är att låtsas som att det finns lejon och sånt bakom dig och i kameran.
Den lille hade naturligtvis räknat ut att det inte bara var en larvig lek jag höll på med och att jag försökte lura honom, utan ett tricks att få honom att titta in i kameran och han var helt med på noterna. Liten och smart.

Förutom att vi njuter av sommardagarna så smyger sig skolstarten och höstterminen på. Abraham börjar sjuan, Elisia nian och det innebär allvar på riktigt för de bägge.
Min ångest över kommande halvår försöker jag dölja väl för dom, men de skrattar ändå bara över min vinterångest. Den tycks inte vara överföringsbar som tur är.

Barnens musicerande är balsam för själen

elisia

Mamman till pojkarna som ska målas berättade, att det i något land ( kommer tyvärr inte just nu på vilket) är man skyldig att försörja barnen tills dom är vuxna, har eget arbete och dessutom jobbat i ett år. Det låter tufft för föräldrarna tycker jag.
Min inställning är att så länge barnen ringer hem till föräldrarna i första hand och ber om hjälp, har man ansvar för dom. Dvs kan det vara ett livslångt ansvar med barn (då förhoppningsvis inte med försörjning förstås)

Självklart är det som modeller jag har skaffat barn med tio års intervaller 😉 då det är så praktiskt många gånger att ha alla åldrar. Samuel fick vara modell inför mitt besök då lite uppvärmning kan behövas för att fota barn.

samuel

Förr var Esbjörn Svensson trio min inspiration men efter hans bortgång lyssnar jag helst på live musik av hög kvalitet, mina barn. Dom är värda att lyssna till kan jag lova och Abraham spelar gärna för besökande också 🙂

abra

 

Det kanske inte upplevs så välkomnande då tre av tre ingångar till vårt hus är blockerade av byggnadsställningar, men låt inte det hindra att besöka oss.

tobbe

Rolig fotostund

I dag fick vi en inbjudan till en familj som lät mig måla ett större oljeporträtt på dom för ca. ett år sedan. Det ska bli väldigt roligt att få besöka familjen och se porträttet hänga i sin rätta miljö.
Har även haft besök av två små underbara barn som kommer att bli så fina som oljeporträtt.
Det är lite mer jobb med att fota så små barn, men också så roligt. Äntligen får man tillåtelse att va sig själv för en stund, dvs. släppa loss och vara heltokig. Det brukar gå hem hos barnen, vad föräldrarna tycker vågar jag inte fråga, då man dessutom aldrig har träffats förut 😉 Men det gäller att få barnens förtroende och uppskattning i första hand så att dom sedan betraktar kameran som en del i leken.

bild av lene

 

Det brukar faktiskt ofta sluta med att barn på besök i ateljén inte vill åka hem, så roligt kan det vara att bli fotad. Sedan måste jag erkänna att mina egna barn och min man är en viktig del i besöket då dom också gärna bjuder på sig själva, så TACK till mina kära medarbetare.

Mina killar grabbar

pojkar

Kameraköp

Tyvärr har min Nikon precis gått sönder, vilket har fått till följd att jag inte haft lust att göra något inlägg. För vad är en text utan en bild.
På måndag måste det bli en ny på Hegetorns foto eller Scandinavia Photo.
Ett viktigt inköp med höga krav, då det är en avgörande del i mitt arbete som porträttmålare. Jag har en fotostudio i min ateljé som också frestas att kompletteras med nya produkter från en sån butik 😉
Det är inte så lätt att hitta i djungeln, framförallt då behovet är så akut och även om jag vet vilka krav jag har på en kamera så är det svårt när köpet måste ske snabbt. Jag är fäst vid min Nikon. Det har varit en mycket bra kamera, men det finns ännu bättre. Det blir spännande.
För tillfället får jag nöja mig med mannens bilder tagna av honom med hans iphone, och då blir det bara insekter och småkryp,  för det är det ända han fotar just nu!!

Ett sällsynt och ett ganska ovanligt besök i vårat hus, en sälgskimmerfjäril.

fjarilen

 

En vanlig groda! Men nog så fin tycker jag.

grodan

 

 

 

Naturens dramatik

När jag skulle hämta min dotter med bilen, fick jag se en överkörd fin and.
Synd att jag inte hade kameran med mig, var min makabra tanke. Fy för att det alltid är det första jag tänker på.
Jag hämtar upp min dotter, berättar om ödet för den stackars lilla anden.
Har du inte kameran med så du kan fota den då, undrar hon.
Hur i all sina dar kan hon tro att jag är så okänslig!!
Vissa föremål etsar sig fast som symboler i min hjärna. Dom förekommer i mina målningar både som levande och döda.

dödJag är dock absolut inte så okänslig. I går var vi ute med bilen, då överaskades vi av två mäktiga älgar som hamnat på fel sida av viltstängslet. Den ena skenade i skräck längst vägkanten, den andra stångade av alla sina krafter mot stängslet för att försöka ta sig igenom det. Deras ögon utstrålade en ofantlig ångest. Denna åsyn att de kan förmedla en sådan ohanterbar ångest påverkade mig så starkt att det var svårt att släppa. Ville omedelbart ut och hjälpa, som om det vore små barn som sprungit ifrån mamma och pappa. (Måste ändå erkänna att jag undrade lite om något av barnen hann fota älgarna)
Man får uppleva mycket dramatik just nu i naturen.

svanen fågel