Vissa dagar!

Jahopp! Grabbarna har tagit min dator i beslag så jag får försöka skriva ett inlägg på paddan och det kan bli lite sådär.

I dag har jag nog varit stans mest omkringflackande bilförare, jag skulle inte reagera nämnvärt om jag fick en taxibeställning från vem som helst, det är bara taxiskylten på bilen som saknas (eller har dom skyltar på taket längre, har inte tänkt på det!) Vissa dagar, som idag, är det skjutsning och hämtning oräkneliga gånger.
Dessutom har Abraham och jag gjort en rekordsnabb shoppingrunda. Han plockade ett par jeans på Dressman med lite, eller mycket, proffshjälp. På fem minuter var vi klara.
Däremot var paketet han fick med posten från Zalando inte i närheten av hans önskemål. Han hade beställt, en på bilden ursnygg ljusrosa jumper, det t.o.m. stod ”ljusrosa” på beställningssidan. Men Abrahams min när han öppnade paketet som han gått och väntat på och såg den rostbruna färgen! Inte det minsta rosa 🙁 Lika bra att returnera den direkt, så jag åkte ut för sjätte eller sjunde gången denna dag.

Jag tycker det är viktigt att man är lika nöjd med det som beställs online som det man köper direkt i affär. Jag stödjer helst dom lokala butikerna men ibland finns ju inte just det man vill ha. Då borde man också vara noga med det man får när man beställer annars förlorar man ju på köpen, vilket nog är vanligt. Det tjänar förstås onlinebutikerna på, att folk inte orkar med omaket att returnera, därför gör jag det nog nästan oftare än vad jag behåller. Jag ska vara helt nöjd och är nog expert på att byta eller lämna tillbaka! Alltså expert på att ångra, hm!

Men också definitivt lika angelägen när någon beställer av mig, att beställaren ska vara helt och absolut nöjd. Jag skulle själv bli mycket besviken om den jag överlämnar ett porträtt till höll inne med vad den tycker, om den inte är nöjd.

Abraham är normalt ganska medveten om hur han klär sig, men här hade dom haft en klassdag där färgtemat var rosa. Han gillar och passar visserligen i rosa, men kanske inte i one piece! Det måste nog vara det fulaste klädesplagg som finns, men killen i är ju fin 😉



Lucia

Det här med traditioner, är dom till för att brytas eller är dom viktigt att behålla?
Om det inte vore för att mina barn (förutom Samuel) skulle protestera och trötta tvinga sig upp ur sina sköna sängar bara för min skull och för att Tobbe skulle se frågande på mig och tro att jag blivit smått galen, så skulle jag gärna väcka alla med fin luciasång från tv ( inte min egen) med uppdukat luciafika, pepparkakor lussekatter och mängder av ljus så som mina föräldrar alltid gjort. Men som sagt det är ganska otänkbart i denna familj så det får vara och lucia går obemärkt förbi i år också. Men själv sitter jag i alla fall med tre ljus och njuter av Adolf Fredriks sångelevers vackra luciatåg på tv 4.
Är det något jag aldrig skulle bortprioritera för en viktig beställning med snar deadline och som absolut måste bli klar i tid, så är det små traditioner tillsammans med mina barn.
En del traditioner försvinner men nya kommer till, det är väl så det fungerar.
Traditioner måste passa in för att dom ska kunna hållas.

Detta är en!baka lucia elisiapepparkakorPepparkakshus har dom tjatat om varje år.
Nu blev den till. Liten men naggande god! Elisia ”gillar” mina gamla uttryck och klyschor, hon är lite vintage den tjejen, och jag då? Bara gammal?hus
Paparazzifotografen!!pepparkakshus

 

Att avporträttera en avliden

Hur länge kan man sörja en människa. Det är nio år sedan min far gick bort och det går inte en dag utan att jag känner i djupet en sådan smärta att han inte finns här.                -Jag hoppas att du hade mycket starka skäl till varför du lämnade oss.  Men  hade han fått välja själv så hade han också varit kvar, det vet jag ju. Döden är en del av livet, hur smärtsam den än är för oss som blir lämnade kvar.

I bland möter jag människor i samma situation, och kan måla ett porträtt av den som gått bort. Vid en sådan beställning känner jag innerligt hur jag skulle vilja blåsa liv i porträttet. Jag räds definitivt inte människor som är i sorg. Det är en så urmänsklig och frisk reaktion, som så många känner igen, men som ofta trängs undan och skrämmer en del. Har vi någon gång blivit drabbade av sorg så borde vi veta hur vi ska bemöta den, men tyvärr kan det kännas så brutalt att vidröra temat döden att vi helst inte vill möta en människa som har förlorat någon anhörig.

Jag målar gärna en bortgången anhörig, och vill Du prata om den avlidne så gör vi det, men känns det svårt så pratar vi inte om den.

Jag har vid ett flertal tillfällen även avporträtterat små barn som av någon anledning lämnat sitt liv på jorden. Vid något tillfälle även ett litet barn som aldrig fick uppleva något liv här. Det har varit starka känslor, men så oerhört betydelsefullt.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Nytt bildverktyg och palett

Tack Värnamo! Nu hoppas jag att de sålda verken kommer att vara till glädje.

Vi är välsignade med en treåring som har upptäckt datorernas rika utbud, vilket har fått till följd att övriga familjen inte har en chans till åtkomsten. Han lägger beslag också på just den dator som jag alltid brukar använda mig av när jag gör mina inlägg. Suck!

Ett porträtt från år 1925 på gång.

Har nyligen inskaffat ett nytt arbetsverktyg att ha som bildunderlag, en iPad. Eftersom jag då och då får beställningar från riktigt gamla svartvita fotografier så blir bildkvaliten så mycket bättre på en bildskärm. Den har visat sig även funka som palett då jag nyss tappade den i oljefärg:)