Det här med traditioner, är dom till för att brytas eller är dom viktigt att behålla?
Om det inte vore för att mina barn (förutom Samuel) skulle protestera och trötta tvinga sig upp ur sina sköna sängar bara för min skull och för att Tobbe skulle se frågande på mig och tro att jag blivit smått galen, så skulle jag gärna väcka alla med fin luciasång från tv ( inte min egen) med uppdukat luciafika, pepparkakor lussekatter och mängder av ljus så som mina föräldrar alltid gjort. Men som sagt det är ganska otänkbart i denna familj så det får vara och lucia går obemärkt förbi i år också. Men själv sitter jag i alla fall med tre ljus och njuter av Adolf Fredriks sångelevers vackra luciatåg på tv 4.
Är det något jag aldrig skulle bortprioritera för en viktig beställning med snar deadline och som absolut måste bli klar i tid, så är det små traditioner tillsammans med mina barn.
En del traditioner försvinner men nya kommer till, det är väl så det fungerar.
Traditioner måste passa in för att dom ska kunna hållas.
Detta är en!
Pepparkakshus har dom tjatat om varje år.
Nu blev den till. Liten men naggande god! Elisia ”gillar” mina gamla uttryck och klyschor, hon är lite vintage den tjejen, och jag då? Bara gammal? Paparazzifotografen!!