Väntar forfarande….

Varje kväll när jag går ut för att plocka te… salvia kamomill och lavendel…supergott och supernyttigt (inbillar jag mig) inser jag hur otroligt snuvad på sommaren jag är, och dessutom ser salladslandet som jag fortfarande väntar på ska börja växa, inser jag plötsligt att det nog är försent, det blir ingen sommar i år!!! När odlarna på tv lyriskt pratar om hösten som skördens tid, då man ska frossa i allt gott som frodas i trädgårdslandet…hmmm, vilket hån!
T.o.m. Räk/laxmackan på grännaberget tycks utebli eftersom dom anser säsongen över. Hur kunde det bli så? Dom stänger redan på torsdag och jag funderar på att själv åka bara för att jag vet att det är en lång och mörk tid innan det underbara stället som förgyller sommaren, öppnar igen. Risken finns att vinterhalvåret blir alldeles outhärdligt annars.

Det finns en speciell vintersallad som går att så året om som jag beställt på nätet. Det ska bli spännande att se om jag lyckas odla i ateljén med ett bättre resultat än salladsodlingen ute. Hade tänkt omvandla detta rum till ett sommarlandskap.

Att arbeta med foto är ett komplement till måleriet, ger ett snabbare resultat på ett kreativt behov, och lite sommarstämning på det!

 

Sommar och fotbollsträning

I dag har Samuel invigt försommaren på riktigt.
Det finns mycket att skriva om -tankar reflektioner och annat spörsmål!!
så jag håller mig till det ytliga, dels för att det är sent och för att det ytliga kan vara nog så viktigt, så tar jag det andra i morgon!

När jag drog fram vattenspridaren för den nysådda salladen -som Samuel visserligen strax innan drog upp från sin jordbädd….suck! men det som fanns kvar behövde vatten, så vips var han där avklädd och redo min lilla planta!

vattenspridare spridare vatten

Men det var bra kallt!

varmEfter detta upptåg åkte vi iväg på första fotbollsträningen, vilken sommarvärme. Vi hade kaffe med och satt på gräsmattan i solen, hejarklacken Elisia Tobbe och jag. Äntligen underbara sommar som vi har längtat.s samuel

Ljuva sommartid

I dag lärde jag mig att det tar precis lika lång tid att beställa och hämta tre stycken  pizzor som att måla ett fönster. Det borde innebära att man faktiskt kan hinna med att måla om sina dyrbara fönster lite oftare.
Vår rosa grund är nu ett minne blott, lite sorgligt faktiskt, den kändes rätt cool och var en perfekt fotobakgrund för porträtt. Nu är den grå!

Ett litet hörn kvar av den rosa grunden

syskon
Vårt hus är på gång, spänningen på topp. Snart vill vi bjuda in till en invigningsfest.

DSC_0145

 

husLivet är som allra bäst just nu 30 grader, gärna för mig, ett vinterhalvår finns inte.
Försöker ofta hitta små knep för att uthärda vintern, tex har jag köpt salladsfrön som är färdiga för skörd i höst/vinter. Nåja en föga tröst kanske, men det påminner lite om sommar i alla fall. Jag tror att människan (åtminstone vissa) är skapta för att gå i ide under vinterhalvåret.
Men nu är det sommar!
Kreativiteten flödar, huset ateljén och Samuel strider om sin tid.

Samuel tittar yrvaket på när byggjobbarna kommer.

samuel

Vi njuter av sommaren, dofter och apparater!

Solen är brännande i dag, det är 27 grader i skuggan. Barnen springer ut och in, barfota och med bara shorts på sig som torkar lika snabbt som dom blir blöta igen av vattnet i spridaren. Frysen är till brädden fylld med glass, sorter efter allas önskemål. Det finns hur mycket som helst att ta sig för, jag älskar denna sommar……
Nä vars, det regnar även hos oss!
Men om alla samtidigt kunde önsketänka riktigt intensivt, så kanske vi kunde påverka vädret, vem vet. Men då finns det dessvärre dom som njuter av nuvarande väder också så den tanken funkar inte heller.
Jag har kört fast lite i den målning jag för närvarande håller på med så därför måste jag koppla ifrån alla sinnen med lite fjantigt önsketänkande.

spridaren

 

Vi hade dessutom stopp i avloppet, från i går tills i morse, men då kom välsignade Dittmer som den hjälte han är och befriade oss från framförallt denna stank. Ingen är så välkommen som en rörmokare när det krisar. Det måste vara världens mest tacksamma jobb.


Tänker på miljön och återanvändning 🙂

ekologiskt

Barnen håller upp ett fantastiskt humör  trots att de inte kan göra så mycket ute just nu ( fast det kanske är just därför, teknikens barn!!) Ibland kan jag nästan känna panik över hur ortroligt låsta de är vid sina apparater och hur mycket av deras liv som går förlorat pga det, eller är det inte så. Hur ska man veta och vad ska man i så fall göra åt det.
Jag äger inte ens en mobiltelefon, vilket stör många i min omgivning, men är absolut inte en snartänkt motståndare till tekniken heller.
Vi befinner oss i ett läge och med en framtid vi inte kan veta så mycket om. Det finns ingen direkt historia att återblicka och lära sig av. Vi kan omöjligt veta vart det drar med våra efterkommande. Men det är också en kunskapsbank som dom hämtar otroligt mycket ifrån. Så hur ska man då tänka och vad kan man erbjuda som alternativ.
Jag tror många föräldrar ger upp lite i försöket att hindra barnen och konstruerar istället ett försvar som kan låta på lite olika sätt. Det är nog därför, mer eller mindre påtvingade aktiviteter aldrig har varit större än vad det är just nu.
Det är ett sätt att få barnen att göra något annat ibland.


Det växer paprikor i vårat äppelträd 🙂

paprika