Självförsörjande

Någon lyhörd observerade mitt nödrop! Det blev ett besök på grännaberget dagen efter mitt inlägg och jag behövde inte ens åka dit ensam. Syster Kia hörde snabbt av sig och Tomas Jonatan och Alma var inte sena att ställa upp, mina barn likaså.
Även om notan för mig och mina barn fick mig att kallsvettas och räkmackan att slå volt i magen så var det ”fett värt det” som Abraham skulle uttryckt det.

Jag vet att jag är korkad men nu är ateljén återigen ett växthus, mitt i vint..höstkylan.
Jag ska testa att få sallad att växa i lådan. Jag blir på något sätt harmonisk när jag ser möjligheten att få grönsaker växa, årstiden till trots. Vi får väl se hur det går!
Att vara självförsörjande är en livsdröm jag haft så länge jag kan minnas. Var får vi våra specifika drifter och drömmar ifrån. Jag tror absolut att dom flesta har haft en inre dröm från riktig tidig ålder, att vilja något särskilt eller efter en livsstil. Man kan undra hur tidiga drömmar och egenskaper (som inte alltid går att uppfylla) uppstår.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *