Slipper sitta!

Jag sitter i min ateljé omgiven av ganska starka dofter just nu, därför tar jag en liten paus här!
Jag tänker på dom porträttmålare som påstår att levande modell är så viktigt för resultatet. Skönt för den man som jag målar just nu, ( avgånsporträtt av styrelseledamot för brandbolaget i Stockholm) att inte behöva sitta och andas in dessa ångor!
Jag anser det ganska onödigt att så stenhårt hålla fast vid gamla traditioner med flera timmars sittning. Jag tycker man kan förnya och vara beredd att anpassa sig till den tid man lever i och dessutom vad tekniken erbjuder, med stora fördelar. Kunna arbeta med det tagna fotografiet i ett fotoprogram och få fram fina färger och förstärka andra egenskaper som knappt verkligheten kan erbjuda. Jag gillar den möjligheten och anser att resultatet av en målning blir minst lika bra -ja nästan bättre- om man bara är intresserad och lite insatt i det.
Fast jag vill gärna träffa den jag ska porträttera och känna vem det är jag ska jobba med, den kontakten får jag vid fototillfället.
Här hade jag tänkt lägga in lite bilder på målningen jag håller på med, men kamerans batteri var urladdat! Baksidan av tekniken, ha ha !
Några andra oljeporträtt får fylla det utrymmet i stället!

image

 

 

image

 

Denna unga man hade haft svårt att sitta modell, men jag fick en intensiv och rolig fotosession tillsammans med honom.image

 

Otroligt modigt!

Vi har varit på flyguppvisning i Linköping. En makalös uppvisning av flyg och helikoptrar. Denna underhållning pågår även i morgon.
Vilket mod och hur dom orkar, kolla in bilderna!
Tyvärr har jag gjort mig av med mitt riktiga teleobjektiv, det hade behövts nu!
För mer info. hänvisar jag till http://forsvarsmakten.se ”flygdagar 2016”

flyg
K
olla närmare på bilden nedan, inte nog med flyguppvisningen under ganska kraftiga vindbyar. Det står två kvinnor uppe på varsitt plan och gör kroppskonster. Man kan nästan fråga sig, varför!! Men helt otroligt modigt och hur bär dom sig åt?
flyguppvisning
galet
Mäktiga helikoptrar!

helikopter

Surrande trollsländor.helikoptrar

 

”Är det konstigt att man längtar bort nån gång”…
längtar

 

Samuel var inte road hela tiden! Han letade mest efter sin kompis Nils (bland tusen andra!) som han fick för sig skulle vara där.samuel flygsamuel
En del undrade man nästan vad det var för något, en flygande dinosaurie?väntan

 

Värt att fira!

Vi slår på stort i kväll. Det är väl helt okej att partaja i bland utan att ha något egentligt skäl tycker jag.
Vi tog en promenad ner till hamncafe’t i går kväll och köpte vätternkräftor. Det var ju en så fantastisk kväll och vi tyckte bara det var värt att fira😉
Borde vi bjuda någon då? Jag gör en stor räksallad också ifall…!
Våra barn har velat ha kräftskiva ganska länge, men istället för att invänta ett lämpligt tillfälle att bjuda – som aldrig blir av- så gör vi det, bara vi.
Efter fotbollsträning och basketträning är nog suget efter kräftor stort.
Knäppa jag som inte kommit på det tidigare, klart man kan bjuda bara sin närmaste familj på kräftskiva.
Vi har dessutom fått vår nybyggda altan godkänd att ta i bruk, det måste vi också fira, så klart!!
Och sommaren har ju återvänt, kan det bli bättre! Värt att fira!
Att min ateljé sedan värmts upp till 100 grader och jag vägrar mörklägga, är en annan sida av det hela, men jag skulle aldrig få för mig att dra ner persiennerna!

altan balkong tomat

Ung och orädd

När orken tryter är det bra att ha en historia att ladda upp med.
För mig är det en liten solskenshistoria.

Vår äldsta dotter fick en impuls och svängde in på en gård, detta hände för några år sedan.
Hon kliver något motvilligt in genom dörren och möts av en katastrof!
Det var sen kväll/natt och dit hon kommer hade en ungdomsfest urartat, sånt händer ju tyvärr ibland.
Hon möts av onyktra skrikande ungdomar som börjar dra i henne.
Dom leder in henne i huset, och där på golvet ligger en flicka tillsynes livlös och ingen i sällskapet är kapabel att göra något.
Med fradga runt munnen och nästan ingen puls inser Eline omedelbart hur kritisk situationen är och lyfter upp flickan till halvliggande i sitt knä.
Dom känner inte varandra men hon går igenom hennes väska och hittar olika mediciner och en dosett. Inser snabbt att denne missat ett antal viktiga tabletter under dagen.
I tur och ordning trycker hon ner pillren i halsen, ber någon att hämta vatten att skölja ner med och får.. Coca-Cola! Bättre än inget.
Insatsen lyckas och hon sitter kvar tills flickan återfår andningen och kvicknar till.
Då tackar hon för sig och åker därifrån, för hon har gjort sitt!
Denna historia berättade hon i förbigående för oss dagen därpå, (säkert lite orolig för hur vi skulle reagera) men vi blev stumma förstås och undrade hur hon kunde veta hur hon skulle agera, och i en sån stressad situation dessutom!
Till saken hör att hon inte alls planerat att besöka stället som var beläget utanför stan. Men hon hade vägarna förbi och av någon anledning kände hon instinktivt att det var dit hon skulle.
Hon studerade då och hade som av en tillfällighet dagarna innan haft lektion i medicin och fått lära sig hur man agerar i en liknande situation.
Hon är ofta impulsiv och mycket orädd vilket har bidragit till många speciella händelser.
Livet är märkligt ibland och så fantastiskt med dessa unga starka!

utsikt

Hamnade i samma stad!

Detta är coolt!
Vi är tre syskon med ett gemensamt intresse, nämligen att plocka blåbär!
Men det är nog första gången på 40 år som vi åker ut tillsammans.
Vi är för det mesta upptagna, var och en på sitt håll men i kväll bestämde vi oss att göra det med vår mamma och två trogna små följeslagare, Saga och Samuel, kusiner och klasskamrater.
Det faktum att vi alla bor i samma stad och nästan i samma kvarter beror inte på att vi är födda och uppvuxna här. Vi är alla födda i olika städer, Stockholm Örebro och Kalix och har i flera år bott på olika platser.
Jag behöver väl knappast förklara hur roligt det är att vara så nära varandra.

Det blev fort mörkt i skogen.
sjufyra Samuel hade lite andra intressen än att plocka blåbär.tre tvåett

Så har vi förstås firat Eline i dag!
”När Eline kommer in går solen upp” sa en lärare en gång.
nio

Sommarprat

Det är just nu mycket kalasande hit och dit!
Från bröllop till treårskalas, Samuels barnkalas i går och vår äldsta Elines dag i morgon. Angenämt!
Jobba får vi väl göra en annan dag!

En lycklig pirat efter sitt barnkalas i går.pirat
I kväll fick det bli en liten paus i alla fall.
Ute vid församlingens sommarhem, intill sjön Sommen hade min svägerska ”sommarprat”. Inte radions P1, men liknande och just i kväll var det nog mer sommarkänsla än vad det varit tidigare denna sommar.
Susanne är en begåvad talare som kan gripa hårt tag i hjärtat men lika snabbt locka till stort skratt.

Här med dottern Signe, som jag även är stolt gudmor till!signe sus


Ser ni fjärilen?
Visst är det lite fascinerande med denna kamouflerade fjäril som jag hittade på tröskeln. Min man naturvetaren påstår att det finns ca. 2400 stycken olika nattfjärilar i Sverige!!! Nördfakta.

DSC_3304 fjäril

Skolångest

Visst har ju skolan dragit i gång också, det har jag inte missat!!
Samuel har börjat första klass. Han visade så stolt upp sin första mapp. En sån som dom äldre syskonen haft ett antal av och strött omkring här hemma, vet inte hur många dom har klottrat ner och slitit ut under åren. Nu kunde även han visa upp sin mapp, som ett bevis på att han blivit ett riktigt skolbarn! Han känner sig nästan jämnårig med dom nu, haha.. Det skiljer ju bara åtta, tio och tjugo år mellan han och dom, vår lille boss!

Min oro inför skolstart är enbart min egen. Ingen av mina barn är skuld till den. Jag kommer förmodligen ha skolångest vid den här tidpunkten även när mina barn blivit vuxna och slutat skolan.
Här skrev jag först ett långt inlägg om min egen skoltid, men ångrade det eftersom jag vet att ofta fel personer tar åt sig, och att dessutom dom lärare det skulle gälla förmodligen inte är i livet längre.
I bland får man överväga det man vill säga och också ångra sig.
Jag hade skolångest i alla fall kan jag säga, men det har jag varit väldigt noga med att inte överföra på mina barn.
Dagen då min förstfödda började skolan höll jag på att krypa ur kläderna av ängslan. Men hon älskade sin skola från första till sista dagen hon gick där. Jag är evigt tacksam för att skolorna där vi bor är bra.

Jag har ingen passande bild och orkar inte leta. Istället tar jag det senast tagna m.a.o. ett par bröllopsbilder!

maria brud

 

kusken

 

Så kan det gå, men det gick bra ändå!

När jag jobbar vill jag vara ensam på plan att bestämma, tillsammans med dom jag utför uppdraget förstås. På sätt och vis är jag ju aldrig ensam om att bestämma, jag säger emot mig själv här lite känner jag!
Detta låter väldigt egoistiskt. Men i skapandet måste man vara lite egoist annars blir det inte ett bra resultat och då blir ingen nöjd!
Fotograferingen på brudparet flöt på som förväntat i punkt och pricka ända tills en mysig men oväntad picknickkorg kom emellan, det blev omedelbart missförstånd från min sida eftersom det ruckade schemat, inte med många minuter, men med ett påslaget stresshormon kan det påverka resultatet i arbetet. Jag kan ju ändå vara flexibel tack och lov, och dom viktigaste bilderna var tagna redan före vigseln.
Slutet gott allting gott!

Denna blomfluga älskade brudbuketten och höll sig kvar länge. geting

 

flicka


Kära brudpar!!!

Oj oj oj!!
Nu är bröllopet överstökat! Det var grovt uttryckt på ett helt sagolikt vackert brudpar och ett fantastiskt bröllop.
Vädret höll vad det lovat. Vi jublade över solen som tittade fram på förmiddagen.
Vad jag inte hade räknat med var att kameran skulle bli alldeles schizofren över växlingarna. Jag utsattes för prov, stressad situation med snabba ljusväxlingar samt en och annan överraskande vindpust, milt sagt!
Men det gick hyfsat ändå. Jag är mest trygg och bekväm med att styra ljuset själv utan naturens plötsliga överraskningar, men då får man å andra sidan inte samma fantastiska miljö som tex. Blåvik och runt sjön Sommen.

Jag är förstås ivrig att få visa bilder, men med det måste jag hålla mig. De nygifta måste få sitt och godkänna först.
Joel och Maria. En inte helt övertygad brud vad hon tycker om hästar, mutar med lite brudbukett!

blogg

 

 

Äntligen Dressman

Det blev en viktig dag i dag. Abraham har köpt sina första byxor på Dressman!
Han har velat handla på Dressman sedan 10-12 års ålder, och nu hade han åldern inne! Han köpte svarta chinos som får ligga på hyllan till bröllopet på lördag.
Värre var det för Samuel, är det ens lönt att köpa finbyxor??

Det är väl två veckor kvar till skolstart?
Nej, kom på idag att det bara är en vecka!!!!
Jag håller djupt inom mig hur känslorna kring det är.

En rockig bild som jag hittade på Elisias sida👍🏻

image