Miljöpolis

Nu är en ny målning påbörjad och den blir kadmiumröd.
Finaste bakgrundsfärgen, vilket uppenbarligen också beställaren tycker då det är deras andra porträttbeställningen med det färgvalet. Dessvärre en färg hårt rannsakad och debatterad av miljöskäl. Därför petar jag alltid tillbaka överbliven ren färg i tuben, för inget ska slängas utan i så fall lämnas in till miljöstation.
Kadmium är omöjlig att ersätta pga. sin opaka egenskap och oersättlig för oss porträttmålare.
Vill man få valuta för pengarna så väljer man den färgen som bakgrunds färg!!! 🙃
Men som sagt inte direkt ett miljöklassat alternativ.

image image

Till alla vilsna själar

 

Att sitta stilla i så många timmar som krävs för att se ”en man som heter Ove” på bio är nästan mer än vad jag klarar av. Men det blev ju inte långtråkigt precis.
Jag är så innerligt tacksam att få styra över min egen kreativitet, tur även för min omgivning tror jag, annars hade jag nog fått flytta ut. Jag älskar att gå på högvarv och skulle aldrig kunna ha ett mer stillasittande och organiserat arbete en längre tid. Därför beundrar jag av hela mitt hjärta alla som lugnt och konsentrerat och med stort tålamod roddar världen utanför min egen.
Men så finns det också många andra, själar som irrar omkring ( skulle själv ha varit en om jag inte utvecklat det jag gjort) och som skulle behöva hitta sin inre drivkraft, som med envis skalle och viss risk och dumdristighet kunna utveckla en plats där dom hör hemma och få göra det dom är ämnade till för att må bra.
Jag har kanske haft ”tur” men jag önskar varje vilsen själ att försöka se möjligheten att använda sin egen energi till att utveckla sin kreativitet.
Konstnärskap är en kreativ psykisk sjukdom eller tvärtom, ingen kan väl säga vad som är rätt. Ingen kan väl säga vad en människa är.
Helt naturligt går det inte alltid i den riktning jag tänkt mig. Ibland är det svårt när vatten och bröd känns som lyx, men så plötsligt vänder det och känslan över den egna förmågan att lyckas är fullkomligt obeskrivlig. Den starka kraft som krävs för att lyckas och vägen dit är det som också simulerar mest. Men skulle jag inte känna att allt går att utveckla mycket mycket mer så skulle jag tröttna även här. Det kommer jag aldrig göra och just det är så vansinnigt stimulerande.

image

 

Blyertsporträtt

När jag gör porträtt i blyerts vill jag gärna ha lite extra liv och personlighet i bilden för att det inte ska bli ett uppställt eller ett tråkigt porträtt.
Det krävs lite mer av fotografen, av den anledningen fotograferar jag helst själv för att lära känna och få till den personliga karaktär som porträttet kräver.

blyertsportratt portratt i blyerts

Kalla det fridfullt!

Jag önskar alla en fridfull jul!
Hitta lugnet inom dig, sänk axlarna och dra ett djupt andetag ända nerifrån magen.

Om man ger sina barn elgitarrer i julklapp kan man inte begära en fridfull jul 😉
Den lilla gitarren som Samuel fick är en riktig fast mindre och så galet gullig, men låter  förstås också lika mycket som en fullstor!!! 

hardrock rock s och e

En helt vanlig julhelg men ändå inte, många människor är på flyende fot och jag undrar om det är för dom vädret visar hänsyn med sina plusgrader men stormen som råder är väl illa nog.

Vi trotsade stormen och tog en friluftsdag på isen med lite julfika. Konstigt nog var det många som gjorde som vi.

DSC_0046 is

 

Ny jultradition

”Restjulafton” blir den tredje typen av julafton. Lilljulafton har ju funnits länge. Börjar man tänka på dom klappar som beställts på nätet och om dom hinner komma i tid så är det kanske dags med en tredje julafton alltså restjulafton!!!
Nu är dom fenomenala att leverera på kort tid men någonstans går väl gränsen för hur fort dom kan skicka. Vi beställer faktiskt det mesta på nätet, tråkigt kanske men smidigt!
Här står en 160*130cm stor julklapp också och väntar på sin mottagare. Jag blev klar i sista stund, men nu står eller hänger den faktiskt här och väntar på sin ägare. Men jag ska fotografera den innan leverans tänkte jag.
Min kropp totalkolappsade efter sista penseldraget och jag frågar mig vad man gör utanför ateljén? Hur beter man sig när man inte målar? börjar med en ny, föreslog Elisia.fota jag
Oj!! nu fick jag visst en liten kille i knät och livet infinner sig.
Det rullar på och nu äntligen ska jag börja tänka på att det är julafton om….fyra, tre dagar!?
Men som en extra bonus i tillvaron 😉 så ska jag med Elisia till tandregleringen i Nässjö strax för att åtgärda ett fäste som lossnat från hennes tandställning, en kostsam historia när ersättning för resa tagits bort och man för minsta lilla måste åka dom tio milen till och från Nässjö. Men vi får passa på att julhandla lite i  metropolen.

Besök hos Malmbergs

Skulle du plocka upp ett rådjur efter vägen om det låg där fin men död och du hade svårt att få tag på mat? Plocka upp det för att ha kött några dagar framöver.
Tanken slog mig i går när jag ensam med stor bil och stort skåpsläp for till Tidaholm för att rama en målning. Jag såg två fina döda rådjur efter vägen och det var kallt. Det var ingen som tagit hand om dom. Jag hade fått gratis middagar i några dagar. Rådjuren kunde dela plats med den ensamma målningen i det stora kalla släpet. Hade familjen blivit lycklig om jag kommit hem med två döda rådjur? Kanske om vi hade varit utan mat en tid… men det har förstås inte vi.
Av många skäl plockade jag naturligtvis inte upp dom. Synd att så fint kött bara får ligga och en påminnelse åter igen om överflöd.
Väl i på plats på Malmbergs ramlistindustri i Tidaholm utan rådjur och hungrig blev jag så välbemött av världens mest välvilliga företagare. Våra likadana tankegångar angående kundbemötanden trots arbete-upp-över-öronen-tillstånd och vad det är som får stresshormonet att stegra, nämligen när moment måste utföras av någon annan och man själv inte kan påverka hur snabbt det måste ske!!! Ibland brinner det i knutarna men jag kan inte begära av någon annan än mig själv att jobba dag och natt. Äntligen har jag hittat en ramlistleverantör som synkar med mina tankar krav och behov vad det gäller ramar och kvalitet (och effektivitet.) Tack för hjälpen och en brutalt fin ram.

Tio cm. bred ram.

ram!30*160 cm målning. tavla

Lucia

Det här med traditioner, är dom till för att brytas eller är dom viktigt att behålla?
Om det inte vore för att mina barn (förutom Samuel) skulle protestera och trötta tvinga sig upp ur sina sköna sängar bara för min skull och för att Tobbe skulle se frågande på mig och tro att jag blivit smått galen, så skulle jag gärna väcka alla med fin luciasång från tv ( inte min egen) med uppdukat luciafika, pepparkakor lussekatter och mängder av ljus så som mina föräldrar alltid gjort. Men som sagt det är ganska otänkbart i denna familj så det får vara och lucia går obemärkt förbi i år också. Men själv sitter jag i alla fall med tre ljus och njuter av Adolf Fredriks sångelevers vackra luciatåg på tv 4.
Är det något jag aldrig skulle bortprioritera för en viktig beställning med snar deadline och som absolut måste bli klar i tid, så är det små traditioner tillsammans med mina barn.
En del traditioner försvinner men nya kommer till, det är väl så det fungerar.
Traditioner måste passa in för att dom ska kunna hållas.

Detta är en!baka lucia elisiapepparkakorPepparkakshus har dom tjatat om varje år.
Nu blev den till. Liten men naggande god! Elisia ”gillar” mina gamla uttryck och klyschor, hon är lite vintage den tjejen, och jag då? Bara gammal?hus
Paparazzifotografen!!pepparkakshus

 

Bråda tider

Om några få ynka dagar måste jag betrakta en ”megastor” beställning som klar. Jag är inte alls stressad. En utmaning av sällan skådat slag som jag återkommer till vid senare och lugnare tillfälle.

Abraham fyller 14 år idag hurra!!!
Jag bad honom städa sitt rum i går vilket han naturligtvis gjorde. Han satte på dammsugaren och gick därifrån, det var så väldigt dammigt så den fick vara på, det måste väl funka va? konstaterade han! Ett litet tips från Abraham till alla som julstökar.
Allt i detta hem ligger efter, tyvärr får julruschen vänta eller tänk om den uteblir? Stackars mina barn men dom har påmint mig om att jag är lika stressad varje jul och det blir konstigt nog jul ändå! Dom vet själva vid det här laget var adventsljusstakarna ska stå och även allt julpynt. Men tänker jag, min mamma gjorde ju allt och vi barn var så tacksamma… eller?

hjärta

 

 

Julstök med Afrogruppen och storbandet

Kulturskolan i Tranås kan verkligen leverera.
Om den större allmänheten känt till deras proffsiga uppträdande hade det nog varit svårt att få plats i Sobelhuset och plan B i går kväll.
Otroligt bra ledare, vilket jobb som lagts ner.
Tänk att få medverka i ett sånt sammanhang som dessa unga får göra, det kommer att leva vidare med dom resten av livet som några oförglömliga år.

DSC_0103saxofonafrostorbandet

Det blir jul ändå

Det blir jul på sjukhuset också men det var inte precis så jag hade tänkt det.
Nog med att det är avslutningar, lucia, julklappshandel och annat julstök födelsedagar mm. så har Elisia ordnat med återupprepade besök på sjukhuset. Hon gjorde en ordentlig piruett med cykeln i går morse när hon skulle till skolan. Två personer kom omedelbart till undsättning den ena var sjuksköterska den andra läkare, samma läkare som minuterna senare också skulle sy ihop henne med många stygn på knä och mun, annars inga allvarligare skador tack och lov.
Väntrummet var fullt så vi fick sitta i korridoren, lika bra det då det säkert far omkring alla möjliga smittor man inte har tid med och vill ha i det lilla rummet där alla sjuka sitter.

Ateljén ropar på mig i min själ. Jag levererade två porträtt till Göteborg och en till Borås i helgen.
Jag åker helst ut själv med tavlor som är i glas och ram för att undvika skador. Dessutom är det så betydelsefullt att mötas och prata om tankegångarna angående porträtten.

kolmålningJag lovade att återkomma med bilder från förra veckans konsert, men som vanligt blev kameran kvar hemma, sorry!!! Det var fantastiskt fint i alla fall, tack Leo, Daniel, Susanne, Mika, Dante, Saga och Abraham.