Jag överräckte ett avgångsporträtt i går, det kändes fint förstås.
Kan ännu inte visa oljeporträttet här då det tar ytterligare en tid innan det ska offentligöras.
Däremot var det kallt i gamla stan. Efter en lång ohälsosam huttrande promenad så lyfte jag det stelfrusna huvudet och insåg att solen faktiskt sken och folk stod och solade vid öppna vindfria ytor. Samma dag förra veckan var det snökaos på platsen men det fanns det inte ett spår av. Idag känner jag i kroppen, sviter från kylan.
Det var ju också en hetsk stor demonstration på samma plats – mynttorget- men inte heller det såg man ett spår av, förutom en kvinnlig expedit som upprört beskrev demonstrationen som riktigt otäck och tumultartat. Hon var inte svenskfödd och kanske med tuffa händelser i bagaget. När nazister får ordet är det ganska troligt att det inte blir så behagliga tongångar
