Jag var och handlade med min Samuel på hemköp igår igen, och som vanligt var han mycket hjälpvillig vilket ofta går hem hos andra kunder också.
En äldre dam bad honom därför om hjälp att lägga upp sin kanelkrans på bandet vid kassan, vilket han så gärna gjorde. Rätt, och som tack för hjälpen fick han en femkrona.
Där efter gav jag honom en tjugolapp att ge till mannen som satt utanför, men förstås blandar han ihop pengarna och ger femman till tiggaren. Nej tjugan skulle du ge! sa jag till honom varpå han reagerar snabbt och börjar gräva efter femman i mannens mugg.
Så kan du inte göra, säger jag lite generat, du får ju ge honom tjugan också nu. Jaha…utbrister han lite påkommen.
I bilen tänker jag att han nog känner sig lite förlägen, men så hör jag honom gnola för sig själv.. I bland gör man rätt ibland gör man fel, ibland fel ibland rätt…
Tänk om vi som har svårt att acceptera de små misstag vi gör varje dag och som ofta får oss att bli lite nedstämda, kunde ta det med samma jämnmod och självklara förlåtande resonemang. Kanske skulle det få oss att må lite bättre till vardags.
Jag ska i alla fall komma ihåg hans lilla ramsa och lära mig att ta det med lite mer ro.
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel! Sånt är liksom livet.
Samuel, vad jag saknar den goa ungen.
Vad vi saknar dig, ska du veta!
Bra devis! Kan det va läge att minnas den när det bakas bröd nästa gång också?
Puss! 🙂
Huvudsaken är att det blir rätt någon gång 😉