Dagen selfies är oftast inte en överdriven vacker bild eller speciellt smickrande porträtt på sig själv.
Men när jag häromdagen slog upp i ett nummer av Gods och Gårdar (tror jag att det var) visade dom i uppslaget, 1800-tals selfies. Lite högre kvalité kan man nog säga.
Visst är det vackert med ett oljeporträtt på en vägg som påminner om det antika eller på en vägg i en herrgårdsmiljö. Det är vanligt att moderna tapeter är av den typen i dag.
Vi har själva valt att inreda i den stilen då huset är stort och högt till tak. Jag önskar att få tid till att måla ett oljeporträtt i ny/gammal stil med en fin vacker gammal ram i guld. Jag hade faktiskt ett sådant porträtt i åtanke när vi valde en tapet. En mycket speciell och lyxig tapet, där ett oljeporträtt nästan är ett måste, enligt mig.
Nedan, ett stort oljeporträtt i riktigt gammal stil som jag målade med en förlaga från 18-1900-talet, ett litet svartvitt fotografi. (finns ett par liknade porträtt att se på sidan ”porträtt”)
Att låta porträttera av och därmed förnya och föreviga en kanske flera generationer tillbaka anhörig, är en möjlighet till att förlänga det historiska ytterligare.
Ett konstverk som inte kan jämföras med någon annan konstform.
