Så vackra och oåtkomliga och pappa odlingsexperten

I dag när jag skulle sätta handen mot pappret för att rita lite, behövde jag inte röra den, jag skakade så mycket att tecknandet skötte sig självt. Varför så skakis  undrade jag förstås, så kom jag på gårdagens arbetsmoment. 

I går klättrade jag nämligen på ett halt tak och hängde i rankans lianer för att skörda årets vindruvor. Jag kände när jag hängde där att; ramlar jag nu och bryter nacken mot stenbumlingarna under, så gör jag det för en ynka men vacker druvklase jag knappt når! Så dum men oj vad svårt att låta den hänga där så vacker och svåråtkomlig.

Min numera avlidna pappa ramlade en gång ner från ett liknande tak, slog i ryggen och försköt några ryggkotor vilket kunde ha kostat honom livet den gången. Något år senare avled han i cancer, vem vet vad som hade varit skonsammast.
Vi är och var båda lite dumdristiga och visst blir livet lite mer spännande så 😉

Min pappa var odlingsexpert, särskilt vad det gällde tomater. Världens bästa och mesta tomater. Han fick dock oss alla att tro att paprika var så mycket svårare att odla att det var näst intill omöjligt. Vilket jag ett par år senare och klokare avslöjade att det absolut inte var. Det råkade bara vara så att han inte alls tyckte om paprika och kunde lura oss alla då okunniga 😉

Här har någon? smygfotat honom mitt i en predikan, det var så man ofta såg honom.

Åter till årets skörd, nu blir det många flaskor vindruvssaft.Jag dricker aldrig annars saft men den här är ju en plikt för mig att dricka.
Dom är ju så vackra också!



Tecknad geting till min syster

Det är helt fantastiskt att studera småkryp, vilka perfekta skapelser. Så vackra!
Men min syster är tyvärr rädd för getingar, så nu har jag gjort en terapibild åt henne ha ha 😜😊Hon får inte gömma undan bilden utan ska helst ha den vid sängen, och varje gång hon ser den ska hon säga, getingar är fina! 
Jag har fler insektsrädda anhöriga, får se vad jag kan göra åt det….!
Mina egna fobier får vara!!!!

geting
fina getingar

Ironman hälsar på

Tänk att plötsligt Ironman skulle dyka upp i skogen, men han föll mig i smaken så pass att han fick åka med i bilen, i tre dagar har han bott hos oss nu i utbyte mot Samuel.

ironmaniron
Jag har hamnat i någon slags tecknarkoma. Tecknarhanden behöver regelbunden träning, så det här är mitt träningspass! Lagom sysselsättning när jag har så svårt att sitta still framför tv:n.

Nu ska jag återgå till mitt lilla projekt! Jag gör ett litet arbete till min syster Kia som hon inte vet om, i all välmening, 😜 förklaring kommer lite senare!

Föresten! Första kaffet ute, en snabbisfika visserligen för det var bara en grad.
Tror man tillräckligt starkt så blir det nog vår.

kaffe

Nyårsbrev!

Jag vill önska alla en riktigt god fortsättning på det nya året med att offentligt svara på ett angenämt brev som jag fick på nyårsafton, alltså i går kväll!
Ibland får jag frågan om lite tips från den som gillar att teckna men vill utvecklas lite till.
Det var just vad brevet jag fick handlade om.
Det är inte helt enkelt att komma med bara enkla knep, hållhaken är oftast brist på tålamod 😏

Tips? Var brevskrivarens ämne.

Att ha en skarp hård blyertspenna och ett slätt lite kraftigare papper är viktigt om man vill få fram detaljer.
Jag använder nästan aldrig suddgummi utan hellre knådgummi när det behövs. Så lite ”smet” som möjligt med fingrar, istället en vässad hård penna som med jämna korta och täta streck arbetar fram skuggorna.
Med lätt och säker hand som rytmiskt skapar en önskad ton.

Blyerts på fint slätt papper.ansikteMjukare penna som ger mer svärta (alltid välvässad) används efter en tids arbete för att fördjupa skuggor men också att få ljusare partier att framstå ändå starkare. Jag vässar alltid med kniv eftersom mycket penna försvinner om man var tionde minut ska vässa med pennvässare😉
Jag brukar använda olika styrkor  ”h”hårda pennor, svagare ton och ”b”mjukare pennor starkare ton.

Blyertsdetalj på grövre papper som även kombinerats med akryl i bakgrunden.fotter

Det är inte fel att hitta sitt eget sätt att mäta proportioner på om man känner sig osäker på att allt stämmer med uppbyggnaden, förhållandet från huvudet till ögon näsa mun osv. med tiden känner man in och det blir lättare att se, en träninssak som mycket här i livet😋.
Det är superviktigt att grundskissen och kompositionen är rätt från början.

Det var ett par små tips, om det nu gav något alls. Man kan naturligtvis nämna mycket mer, men då kan det vara bra att ha mer specificerade frågor.

Mvh
Lene

 

Jag kan inte låta bli att här associera och snöa in mig på något helt annat mycket viktigt apropå grundskiss.
Barnet är en grundskiss till en människa i utveckling. Det är helt avgörande vad detta lilla vita ark får möta på sin väg.
Alla barn har rätt till en nära ärlig och stabil vuxen som varje dag visar för den att hon är det finaste som fötts på denna jord någonsin.

God fortsättning på ett nytt år.

Samuel gör slut på julen och pepparkakshuset.slut

Födda med kritan i hand

Ingen får nu lämna texten utan att ha läst!!!!
Papper och krita är något alla barn ska ha tillgång till, det är en viktig lek och inte bara tidsfördriv. Det har ett djupare psykologiskt syfte vilket inte så många vet om.
Men så har jag flertal gånger i mitt arbete och umgänge med barn och unga erfarit något som är riktigt oroväckande och ett brutalt misstag. För att göra det begripligt vill jag ge ett exempel.
En kille jag kände hade alltid ritat och ritat, mycket och utan hejd från den stund han kunde hålla en krita och fram till dess han fick sitt första betyg, det var då han skulle ”lära” sig rita, men där tog det slut!!!
Han hade som alla barn ritat för att utvecklas och mått bra utav det men en dag fick han beskedet i sin hand att rita och måla inte var hans starkaste sida, han fick veta att han inte var så bra på det!
Att hans ritande skulle bedömas som bra eller dåligt kom som en chock för honom. Från den dagen slutade han vara den kille som försjönk djupt i tecknandets psykologiska värld. Han slutade helt att teckna.
I den åldern handlar det inte om att kunna eller inte kunna rita, det är i det närmaste ett basalt behov hos barn, en viktig del av barnets utveckling.
Förövrigt kan kanske betyg ha sin funktion, det vill jag inte uttala mig om. Men här gör det mer skada än nytta.
Man kan bedriva teoretisk undervisning i konst, men aldrig bedöma barnets egna förmåga.
Att teckna och måla är ofta nästan lika självklart för ett barn som att äta. Det är en viktig lek och en del i utvecklingen.
I ett flyktingläger startade ett par initiativrika män ett projekt där de förvandlade ett tält till en teaterscen och alla barn uppmuntrades att uttrycka sina upplevelser i konstnärliga former. Dom tog en paus från den verklighet de befann sig i och begav sig in i en annan värld för att bearbeta och stärkas mentalt, för att hämta kraft och få redskap till att rusta sig som människa. Dom männen visste vad dom gjorde!
Resultatet blev, med enkla medel och omedelbar verkan, starkare och gladare små överlevare.
Tanken på att någon skulle ifrågasätta om barnen i lägret kunde eller hur avancerade dom var är naturligtvis helt absurd, eller hur?
Det är kultur och psykologi i nödvändigt samarbete.

….alla kan!ritatecknar

Gilla huvudfotingar

När man ser tiodygnsprognosen kan man bli lite bitter, men att bli det känns å andra sidan ganska onödigt. Vem kan man skuldbelägga?

En allergi mot något har drabbat mig med storm, vet bara inte mot vad!
I fem veckor har det pågått, lika länge som jag haft tomatplantor spridda över hela huset???

När pedagogerna på bvc pointerar att Samuel fortfarande tecknar huvudfotingar, inflikar jag att dessa huvudfotingar inte är bara det man ser, det är bara så att han plockar bort alla oväsentliga detaljer, som magen tex.
Det handlar om action att det ska gå fort som på film, likt serietecknare. Frågar man honom var magen ska sitta på ”huvudfotingen” så tittar han undrandes om man inte är lite korkad och pekar självklart ut var magen ska sitta. Men hos just den figuren är faktiskt magen oväsentlig.
Jag har tänkt på det gällande alla våra barn i den åldern (många känner nog igen det), att när dom skulle göra detta utvecklingstest så var det för dom så självklart att tänka bild på ett annat sätt. Jag var nästan tvungen att förbereda min fyraåring på att den skulle rita en klassisk gubbe, för den åldern då en ”huvudfoting”.
Eline ritade av en Waldorf docka som barnavårdcentralen hade som prydnad på väggen, super avancerat för en fyraåring! men aj aj  det blev ingen huvudfoting, pinsamt!

Så här fin nalle kan han också teckna om han vill, min lilla konstnär!
Synd bara att han tecknat av en skräckfigur från ett dataspel, inflikade Abraham ironiskt.
Jag som tyckte den var så fin och oskyldig!

figur

 

Han är ju så rolig att fotografera också, vår ständige actionman.
På tal om att fråga barnen om tillåtelse att lägga ut bilder på dom på offentliga medier som det har nämnts nu några gånger på tv, så har det alltid varit en självklarhet för mig att höra med dom. Ingen av mina barn har hittills reagerat negativt. Även lilla Samuel frågar jag så klart, får jag visa bilden på dig så att alla människor kan se den? Han tycker det är roligt.

1 3

Lite otydligt budskap Samuel!

4

I morgon bitti samlar vi krafterna och åker till Göteborg, dom flesta dvs.min man, bror, syster och syskonbarn, för att springa Göteborgsvarvet och jag för att fotografera inför porträttmålningar. Spännande och mysig utflykt!

Storm och skapande

Det blåser rejält ute. Varför är just storm och stark vind så ångestframkallande undrade vi just, för det verkar vara många som känner den där krypande oron i kroppen när det blåser kraftigt ute. Ösregn däremot tycks ha en mer lugnande effekt på oss.
Jag hade lillkillen med för att handla kläder till mig i dag, efter att ha gått runt och kikat tålmodigt en bra stund så suckar han och säger, det finns inga kläder här som passar mig. Flera ömsinta leenden mötte honom. Fyra år och kille, det är inte så lätt att hitta rätt bland alla damkläder.
Trots ångestladdat väder så finns det så mycket härligt som man inte får glömma bort.

För närvarande är han besatt av att teckna figurer, på allt. (Även på tapeter tyvärr)
Han är lika uppfylld av detta skapande som jag är.s

 

Drivkraft

I tankarna är allt möjligt. Som målare skulle jag lägga av om jag inte kände att, jag kan ännu bättre.
Jag älskar mötet med människor, känna glädjen när dom kan se sitt porträtt eller göra en personlig tolkning av en tavla. Det är för det jag målar. Tanken på att göra detta för någon driver mig. Allt annat som kan vara motgångar bleknar i tanken på att få se mottagarens tillfredsställelse då verket överlämnas. Det finns många inspirationsfaktorer men det skulle vara vanskligt att hänga upp arbetsdriften på inspiration, det är bara en extra bonus. Konst är förmedling.
Att ateljén är min borg, är sant men att måla för målandets skull har aldrig riktigt lockat mig. Jag målar/tecknar varje dag. Innebörden väger starkt, det är drivkraften.

bloggen

Måste förmedla lite sommarstämning.

blogg 2