Art and music

Bästa klädseln för kvällen, vi ska nämligen på konsert.
Det är adventskonsert med min superduktiga bror Daniel och hans superduktiga son Leo.
Det blir en minnesvärd och fin kväll där också min Abraham och Daniels övriga familj medverkar.
Abraham ska spela men just nu och som vanligt övar han på piano dom låtar han ska spela saxofon på i kväll. Sak samma tycker han, övar gör han i alla fall 😉

Jag återkommer senare med bilder från kvällen.

ART and MUSICartMåste få visa den lilla tappra ros i vår rabatt som har överlevt flera kalla nätter.blomma

Sjungande gäster

I dag har min ”målningssida” fått ett litet lyft. Efter att ha testat på det nyinstalerade redigeringsprogrammet på min nya dator så har jag fått lite kläm på hur det fungerar, och mycket mer går att utveckla.
För övrigt har vi en stor sångarfamilj hos oss över helgen. Hela familjen med de fem döttrarna sjunger och spelar och vi har fått avnjuta deras musik och sång då de övat inför ett uppträdande dom är iväg på nu, för att senare i kväll komma tillbaka till oss för fortsatt umgänge och övernattning. Oj vilket ös, jag måsta försöka få till ett filmklipp när en av de yngsta rockar loss fullständigt på scenen med sin ukulele. Mycket lek stoj och allvar resulterat i sena kvällar, men nu har ju sommaren också kommit tillbaka.

Min ateljé är ockuperad utav nattgäster, så jag passar på att jobba där när dom är iväg några timmar.
Ett par av de nyredigerade bilderna från sidan ”målningar”

p003liten krigare...

Du ska inte tro det blir sommar…

 

Just det ja!
Många lyckliga, många nervösa och en del säkert vemodiga barn går nu sommarlovet till mötes.
Från en kille som ofta tar sin tillflykt till musiken och vars ventil finns där tonerna får flöda, riktar vi särskild tacksamhet till skolans musiklärare.

barn
Andra levde i sin egen bubbla.

tok

Senare under dagen firade vi Elisias avslut av grundskolan med grillning i trädgården. Samuel plockade den finaste buketten till sin storasyster som han älskar så.

blommor samuel

 

 

 

 

Jobbansökan

Har någon ett sommarjobb till mig.

Jag är ganska vild, kreativ och påhittig.
Jag skapar god stämning i min omgivning…nästan alltid!
Är kanske inte så pålitlig men tar desto större plats när jag väl infinner mig.
Lämplig uppgift kan vara tex. stuntman.
Kontakt, Samuel Aronsson 5 år.

stunt

Har någon ett (seriöst) sommarjobb till mig.

Jag är positiv, lugn, pålitlig, trevlig och smart.
Trivs med andra människor och anpassar mig utan problem.
Mitt stora intresse är sång och musik men är allmänbildad och provar gärna på nya utmaningar.
Kontakt, Elisia Aronsson 16 år.

njutare

 

Coca cola eller juice?

Fredagar brukar för oss inte innebära något speciellt att äta på kvällen bara för att det är fredag, som för många andra. Däremot brukar vi istället fira vilken vanlig kväll som helst när någon gjort extra bra ifrån sig i skolan.
I går var en sån dag, det blev tacos på en torsdag!
Jag och Abraham var och köpte in det som behövs för att göra en god kväll, då önskas det också alltför ofta Coca cola. Jag föreslog att han skulle ta en juice som omväxling, jag som alltid får otäcka rysningar över allt som är onyttigt.
Han går och funderar själv en bra stund i affären, och möter sedan upp mig med ett typiskt Abraham fakta,
-Vet du att juice innehåller 9,0 g socker och Coca cola 10,6 g socker för motsvarande mängd dryck alltså nästan lika mycke i bägge dryckerna. 
Inte direkt en nyhet att juice innehåller mycket socker men ändå en påminnelse man behöver ibland.
Jag brukar alltid köpa hem mycket apelsiner och pressa själv utan en enda tillsats och mycket godare, utan tvekan.

Jag är den som alltid föredrar vatten här hemma och denna gamla lilla finaste kannan som jag älskar är vanligtvis reserverad för vatten.

juice

 

Nu är snart pojkporträttet klart. Det som hade kört fast ett tag som jag tidigare nämnt.
Jag stressar aldrig fram ett resultat. Det innebär definitivt inte att jag är ineffektiv. Det krävs ibland mer eftertänksamhet och problemlösningar, vilket driver mig framåt och gör målandet extra spännande och svårt att lämna. Jag får så extremt svårt att slita mig från ateljén såna gånger. Inget är så utvecklande som när man kör fast.

Elisia är gift med sin gitarr. När den var på service en vecka var hon så nedstämd.
Jag vill försöka få barnen att känna det jag känner, att ett svårt stycke eller andra trösklar i musik och i skolan är något positivt för det är då man utvecklas som mest, därav firandet med god kvällsmat som uppmuntran när man lyckats igenom och går framåt.

elisia

 

 

Lite mycket ibland

Har plötsligt blivit sugen på att sy. Jag har nästan gett upp att hitta det jag verkligen vill ha, och när jag hittar något så kostar det skjortan (dyr sådan vill säga 😉
När min äldsta dotter var liten och tider fortfarande gick att prioritera, sydde jag mycket mysigt. Det längtar jag efter ibland. Jag vet ju precis vad jag vill ha och hur det ska se ut men det verkar ingen annan tillverkare veta och då måste man göra det själv.

Abraham är och har aldrig varit särskilt stresstålig och det höga tempot har tagit ut sin rätt. Han har varit hemma i några dagar, men barn läker och kommer igen snabbt så nu är det full fart igen. Det är svårt för honom att få ihop musikskolans alla tider med den vanliga skolan och utöver det återstår knappt någon ytterligare fritid. Det blir alldeles för mycket ibland, men musiken är inget man kan prioritera bort för hans del, inte skolan så gärna heller förstås.
Vi hade en pianostämmare här som gjorde underverk med vårt gamla piano, Abraham blev överlycklig och det var den bästa gåvan han kunde få.

Ibland måste man få ha det så här också.

abr
Jag jobbar med ett syskonporträtt, det tredje av samma i ordningen. Jag har nu präntat dessa fyra killar så att jag aldrig lär glömma deras drag. Annars är jag tyvärr helt värdelös på att känna igen människor, konstigt nog.

Allt rullar på

Tack till en härlig familj med två ljuvliga små killar som varit på besök idag för att diskutera oljeporträtt samt fotografering.
När jag ska fota små barn händer det något märkligt med min kamera, det uppstår ett helt safari, inuti kameran!
Nyckelpigor ödlor till och med lejon kan förkomma, både bakom mig men även i kameran.
Efter avslutad fotografering i dag hade den femåriga pojken tänkt till och talade om för Torbjörn, ett tips om du ska fota någon är att låtsas som att det finns lejon och sånt bakom dig och i kameran.
Den lille hade naturligtvis räknat ut att det inte bara var en larvig lek jag höll på med och att jag försökte lura honom, utan ett tricks att få honom att titta in i kameran och han var helt med på noterna. Liten och smart.

Förutom att vi njuter av sommardagarna så smyger sig skolstarten och höstterminen på. Abraham börjar sjuan, Elisia nian och det innebär allvar på riktigt för de bägge.
Min ångest över kommande halvår försöker jag dölja väl för dom, men de skrattar ändå bara över min vinterångest. Den tycks inte vara överföringsbar som tur är.

Barnens musicerande är balsam för själen

elisia

Mamman till pojkarna som ska målas berättade, att det i något land ( kommer tyvärr inte just nu på vilket) är man skyldig att försörja barnen tills dom är vuxna, har eget arbete och dessutom jobbat i ett år. Det låter tufft för föräldrarna tycker jag.
Min inställning är att så länge barnen ringer hem till föräldrarna i första hand och ber om hjälp, har man ansvar för dom. Dvs kan det vara ett livslångt ansvar med barn (då förhoppningsvis inte med försörjning förstås)

Självklart är det som modeller jag har skaffat barn med tio års intervaller 😉 då det är så praktiskt många gånger att ha alla åldrar. Samuel fick vara modell inför mitt besök då lite uppvärmning kan behövas för att fota barn.

samuel

Förr var Esbjörn Svensson trio min inspiration men efter hans bortgång lyssnar jag helst på live musik av hög kvalitet, mina barn. Dom är värda att lyssna till kan jag lova och Abraham spelar gärna för besökande också 🙂

abra

 

Det kanske inte upplevs så välkomnande då tre av tre ingångar till vårt hus är blockerade av byggnadsställningar, men låt inte det hindra att besöka oss.

tobbe

Konst, när ord inte räcker

Jag vill berätta om en stor tavla jag gjorde en gång och min reaktion på hur små pojkar kan bli behandlade. Hur dom unga, i tidig ålder skickas ut i krig bara för att dom råkar vara födda till pojkar…
Och för att det finns en liten krigare som just nu kämpar med att passa in i någon slags medveten grabbroll.

liten krigare..blogg1Som alltid varit en kille med mjuka drag, både till utseende och till sättet.
När denne kille var liten fanns inte intresset för bilar eller tuffa pojklekar. Söt som få och rosa var en favoritfärg och dessutom med två äldre systrar.
Det var aldrig något negativt med hans mjuka drag, tvärtom, en sån liten kille kan ju ingen vara dum emot, tänkte man. Han var glad, trygg, helt ljuvlig och stark i det.
Det passar för tjejer i samma ålder, men tyvärr inte hos grabbarna.
Ändå kämpar han i dag med sport och vill så gärna delta i grabbarnas aktiviteter, men dom vill ändå inte riktigt släppa in honom. Din tönt, du ska inte tro att du är något, så lyder den dagliga melodien. Någon tönt är han då inte, men han tror att han år något fortfarande, tack och lov!
Allt han tar sig för blir han duktig på. Han lägger all sin energi, både inspiration men även vrede på sitt utövande av framförallt musik men även idrott. Det är ju heller inte ovanligt att mobbingsoffer gör revansch. Dom skiljer sig från massan, går sin egen väg och blir ofta riktigt bra på det dom gör.
Han är älskad av många vuxna, och av tjejer!!! så han kommer nog att klara sig ändå.
Han vill ju bara vara en bra kille. Naturligtvis blir han påverkad och han kanske redan har fått ett sår i sin själ.
Visst är det ohyggligt med mobbing, och för att man inte är en tuffing.
Man måste ju tåla lite för att man är grabb”  Tycks också vara ett orubbligt resonemang från många vuxna (Slagsmål har han aldrig befattat sig med, men däremot blivit slagen på.)
Så resonerade man om småpojkarna i Afghanistan också, så skickade man ut dom på fälten för att röja minor. Bara för att man är grabb…
Det är utifrån detta jag gjorde, ”liten krigare utan rustning”, som numera hänger på en högskola, och jag hoppas att den kan förmedla något till betraktaren.

Måla som musik

Fredag, TGIF (Thank God It`s Friday) Visserligen skiljer sig inte fredagar så mycket mot resten av veckans dagar för min del, men det är en viss frdagskänsla  ändå.

Till något helt annat.
Som ung drömde jag om en musikstudio, något jag absolut skulle ha som vuxen. Det blev ingen musikstudio utan en målarstudio, men det hade jag inte drömt om. Jag ville gå en musiklinje men kom in på en konstskola, ok fick väl ge mig då. Fortfarande kan jag känna ett sting av hur gärna jag hade sysslat med musik. I stället får det vara en inspirationskälla för konst. OLYMPUS DIGITAL CAMERA Känslan slår mig ofta, tänk om jag kunde måla lika bra som musik!  Konst och musik är besläktade, naturligtvis för att musiksjälar och konstsjälar är så nära varandra mentalt. Jag betraktar det ibland som en psykisk åkomma. En drift som är så stark och svår att undkomma. Att vara en konstnärssjäl är inte alltid så glamoröst och förmågan att uttrycka sig kan vara väldigt viktig.
Martin Schibbye sa i ett tvprogram, under tiden som han skrev på deras bok hade han inga mardrömmar, men när den var klar så kom drömmarna. ( Boken som han och Johan Persson har skrivit är så stark, väl värd att ta del av. Den pågår som radioföljetong där budskapet når ut till många och måste väcka reaktion.) Han har skrivandets förmåga vilket kanske räddar honom.