Viktigaste tiden i livet

Jag trodde inte att jag skulle kunna ta skidbilder, med mobilkamera dessutom. Jag tycker det kan bli lite tröttsamt med alla bilder på påbylsade skidåkare i knivskarp bländande vit snö och alla ser likadana ut.
Men idag var jag bara tvungen för Samuel stod på skidor för första gången och åkte utför med bravur, om och om igen, även om kanske liften var det mest spännande, men vilken lycka!
Tack Kia och Tomas för er tålmodiga insatts.

lycka skidor

När barnen lyckas och har roligt i det dom gör så blir jag nog gladare än dom själva blir, är jag ensam om att känna så?
Vi har kanske tjugo år på oss i vårt hundraåriga liv att skapa tillfällen som utvecklar, utmanar, roar och rustar dom. Det är den viktigaste tid i mitt liv i alla fall och jag ångrar inte en sekund jag har spenderat tillsammans med dom.
Jag kan däremot ha dåligt samvete för allt jag inte har gjort och förmått göra med dom.

Måste ha id-kort för att få id-kort för att…

Jag fotade Abraham och Elisias id-kort. Fotona ska uppfylla vissa krav, och skolfoton tillåts inte för att måtten inte stämmer.
Som många erfarit så är det sällsynt med smickrande id-fotografier. Ofta vill man helst hålla en tumme för bilden när man är tvungen att visa upp det.
Min mamma väljer att visa upp sitt gamla utgångna körkort i stället för det nya, för hon tycker så illa om det nya.
Därför är det roligt att få ta bilder på mina tonåringar själv och att dom kan vara med och välja. Dom vill ju gärna se bra ut!

Vi fick förklarat på banken att; för att få ta körkort (id-kort i sig) måste man ha ett id-kort, men för att få ett id-kort måste man ha en id-handling, typ pass, och dom hade just gått ut och var ogiltiga!
Stor besvikelse hos oss alla tre tills jag under natten plockade fram någonstans i minnet att; ungdomskonto på Swedbank skulle berättiga till gratis id-kort utan ytterligare personbevis??
Inte något bankkvinnan kunde informera direkt när jag stod där med mina besvikna tonåringar, utan jag själv fick googla fram efter mycket frustration. Helt riktigt! Plötsligt löste sig problemet på en kvart. Mycket hjälpsamt kan man tycka!

Röd duk avslöjar att jag har inte slängt ut julen än!

passfoton
Enkla rakt-framirån-bilder, men inget dom behöver skämmas över i alla fall.

 

 

Så kan det gå, men det gick bra ändå!

När jag jobbar vill jag vara ensam på plan att bestämma, tillsammans med dom jag utför uppdraget förstås. På sätt och vis är jag ju aldrig ensam om att bestämma, jag säger emot mig själv här lite känner jag!
Detta låter väldigt egoistiskt. Men i skapandet måste man vara lite egoist annars blir det inte ett bra resultat och då blir ingen nöjd!
Fotograferingen på brudparet flöt på som förväntat i punkt och pricka ända tills en mysig men oväntad picknickkorg kom emellan, det blev omedelbart missförstånd från min sida eftersom det ruckade schemat, inte med många minuter, men med ett påslaget stresshormon kan det påverka resultatet i arbetet. Jag kan ju ändå vara flexibel tack och lov, och dom viktigaste bilderna var tagna redan före vigseln.
Slutet gott allting gott!

Denna blomfluga älskade brudbuketten och höll sig kvar länge. geting

 

flicka


Skåda tranor eller människor

Dagen efter Tobbe-festen åkte vi tillsammans med mormor,  Kia och Tomas (min syster och svåger) och deras Joel till Hornborgasjön för att se trandansen.
Nästan lika roligt som att titta på tranor är det att skåda alla människor tycker jag.
Hit kommer en och annan kamouflagefärgad fågelskådare med sin kamouflerade utrustning, vilket är ganska komiskt mitt bland alla tusen människor och tusentals orädda tranor. Man kan ju undra lite vilka dom gömmer sig för?

kikar

Jag är ingen fågelskådare men det är en otroligt rolig utmaning att fota fåglar. Men jag får väl visa lite  då och då för att inte trötta ut med för mycket tranbilder.

flygeruppvisning

Torbjörn som är mer intresserad av fåglar såg lite annorlunda änder mitt i vimlet av tranor, men vad dom hette kommer jag inte ihåg-ska fråga honom!
spetsbergs gås var visst namnet på dom…dvs.ingen and!!!!

fagel

Jag åker gärna ut för att fotografera personer som beställer porträtt.
På måndag ska jag till Stockholm för ett uppdrag. Insåg det lilla misstaget bara att ta det på en måndag, när alla konstmuseer har stängt.
Så det blir lite mat och besöka en konstmaterial affär, sedan återvända hem igen skulle jag tro, det återstår att se!

farg

Blyertsporträtt

När jag gör porträtt i blyerts vill jag gärna ha lite extra liv och personlighet i bilden för att det inte ska bli ett uppställt eller ett tråkigt porträtt.
Det krävs lite mer av fotografen, av den anledningen fotograferar jag helst själv för att lära känna och få till den personliga karaktär som porträttet kräver.

blyertsportratt portratt i blyerts

Mina skatter

När följande barn, nåja dom är mina barn annars kan man nog inte kalla alla fyra för det  längre, när jag drog iväg dom till Borghamn för en fotosession var koncentrationen och nervositeten jag kände större än vad den någonsin annars är då jag ska fotografera människor.
Aldrig är det så svårt att fånga mina modellers intresse som när jag ska ta kort på min egen barnskara. I vanliga fall tar jag ett antal bilder på en halvtimme upp till en timme. I detta fall tog det tre timmar och ca. 130 bilder, men ändå blev inte något helt som jag önskat mig. Hur mycket jag än apar mig så roar jag ingen, jo kanske möjligtvis lite den äldsta och yngsta.
En titt på ett par förlagor inför kommande stora målning, det blir att få pussla ihop några bilder vilket jag nog hade räknat med också. Jag kommer i mån av tid att måla det stora grupporträttet på barnen i olja.
Den första bilden som jag sedan länge planerat ha som bakgrund är en reviterad fiskestuga från hamnen i Borghamn. Jag kan känna atmosfären och doften från Vättern i den bilden, vilket är viktigt senare i målningen.
I den andra bilden står dom på förbjuden mark i stenbrottet, ljuset där är fantastiskt men miljön alldeles för rörig. I den bilden gillar jag deras position vilken jag kommer att använda.
Jag kommer även göra om en del och lägga till lite detaljer för att få fram det personliga.

Mina skatter.

FullSizeRender
19

Gilla huvudfotingar

När man ser tiodygnsprognosen kan man bli lite bitter, men att bli det känns å andra sidan ganska onödigt. Vem kan man skuldbelägga?

En allergi mot något har drabbat mig med storm, vet bara inte mot vad!
I fem veckor har det pågått, lika länge som jag haft tomatplantor spridda över hela huset???

När pedagogerna på bvc pointerar att Samuel fortfarande tecknar huvudfotingar, inflikar jag att dessa huvudfotingar inte är bara det man ser, det är bara så att han plockar bort alla oväsentliga detaljer, som magen tex.
Det handlar om action att det ska gå fort som på film, likt serietecknare. Frågar man honom var magen ska sitta på ”huvudfotingen” så tittar han undrandes om man inte är lite korkad och pekar självklart ut var magen ska sitta. Men hos just den figuren är faktiskt magen oväsentlig.
Jag har tänkt på det gällande alla våra barn i den åldern (många känner nog igen det), att när dom skulle göra detta utvecklingstest så var det för dom så självklart att tänka bild på ett annat sätt. Jag var nästan tvungen att förbereda min fyraåring på att den skulle rita en klassisk gubbe, för den åldern då en ”huvudfoting”.
Eline ritade av en Waldorf docka som barnavårdcentralen hade som prydnad på väggen, super avancerat för en fyraåring! men aj aj  det blev ingen huvudfoting, pinsamt!

Så här fin nalle kan han också teckna om han vill, min lilla konstnär!
Synd bara att han tecknat av en skräckfigur från ett dataspel, inflikade Abraham ironiskt.
Jag som tyckte den var så fin och oskyldig!

figur

 

Han är ju så rolig att fotografera också, vår ständige actionman.
På tal om att fråga barnen om tillåtelse att lägga ut bilder på dom på offentliga medier som det har nämnts nu några gånger på tv, så har det alltid varit en självklarhet för mig att höra med dom. Ingen av mina barn har hittills reagerat negativt. Även lilla Samuel frågar jag så klart, får jag visa bilden på dig så att alla människor kan se den? Han tycker det är roligt.

1 3

Lite otydligt budskap Samuel!

4

I morgon bitti samlar vi krafterna och åker till Göteborg, dom flesta dvs.min man, bror, syster och syskonbarn, för att springa Göteborgsvarvet och jag för att fotografera inför porträttmålningar. Spännande och mysig utflykt!

Gammal favoritinredning

Oljeporträtt som målas i klassisk stil behöver inte se gammalt ut. Målningar jag gör speglar modern nutid i klassiskt uttryck. (se porträttsidan)
Något som fascinerar mig är miljöer som andas historia. Slott och herrgårdar framförallt.
Jag kanske inte skulle vilja bo så men det är en stark känsla med den välbevarade historian. Naturligtvis är oljeporträtt en bidragande orsak till denna fascination. Inget slott utan en rad oljeporträtt.

Inredning som är 1800-tals inspirerad är jag svag för. Man får bara se till att det inte blir för mörkt. Även 50-tal är fint och tryggt på något vis. Det är genuint och tryggt med det historiska, det välbevarade som finns kvar.
Det finns så otroligt mycket fina saker att jag nog skulle behöva en herrgård ändå.
Vi bor i ett stort hus men ändå är ju det begränsat och man vill ju inte sluta bara för att huset är fullt, hur gör man då? Jag tycker heller inte om att överbelamra med saker. Köper man ett hus till? Förråden är ju också fulla. Hur gör alla andra som har detta intresse.
Så har man ju det man inte riktigt själv har valt också eller som man tröttnat på men inte kan göra sig av med.

Lite ny/gammalt. Tapeten gillar jag också, guld/svart. Vi har öppnat upp med stora fönster för att släppa in ljus i det mörkt tapetserade rummet.

lampa

När jag fotograferar till porträttunderlag är riktigt gamla stolar fina att sitta på. Dessa enkla ”torpstolar” som tjejen sitter på har vi även som köksstolar tillsammans med fem högklassiga 1800-talsstolar. Rolig kombination.

saga 3

 

saga 1
Eller kanske denna ståtliga stol med Samuel och mormor på.1

Se porträtt

Ofta går det i snigelfart när en målning i stort sett är färdig.
Jag brukar fota tavlan för att maila över till beställaren att betrakta resultatet.
Det är bara det att jag så gärna vill att presentationen av porträttet ska vara så nära överensstämmande med originalet som möjligt, vilket gör att det går mycket tid åt till inställningar som vitbalans, bländare, exponeringstider blixtarnas inställningar mm. och slutligen efter många timmar när resultatet är acceptabelt så känner jag att målningen behöver nog korrigeras lite till!! sedan får jag göra hela fotoproceduren igen, vet inte för vems skull, det är bara jag som alltid lyckas snöa in mig lite mot slutet.

Konkurrensen bland oss porträttmålare är inte så stor och vi som ägnar oss åt det som yrke är väldigt få.
Det är kanske inte alltid så lätt för den oerfarne att avgöra vad som är hållbart och bra målarkonst men om du som betraktare ser kritiskt på en porträttmålning som ska vara föreställande så är din känsla av hur du upplever ansiktet och kroppen avgörande.
Din erfarenhet av att se en hand eller arm och formen på en kroppsdel är inte ny, med andra ord är ofta din känsla av hur något ska se ut helt riktig även om du inte har någon erfarenhet av just måleri. Du ska inte blygsamt ursäkta dig med att, det ska nog se ut så för jag vet ju inte.

Han fick ett annat ansikte!

bara jag

 

Barnporträtt

Just nu arbetar jag på några härliga barnporträtt. (Jag jobbar parallellt med flera målningar samtidigt.)
När jag fotograferar människor för att ha som underlag till målningar, vill jag att de är så naturliga som möjligt förstås, och vill dom inte le så gör dom inte det.
För barn däremot är ofta skratt ett naturligt tillstånd. När man sedan målar ett sådant porträtt, så kommer man på sig själv att sitta och le stort. Vilken påverkan dom har.

Här följer ett litet bildgalleri.
porträt,t mamm barn porträtt baby nporträtt barn och mamma ny porträtt syskonglädje ny  porträtt syskonkärlekenporträtt syskon