Upplev Pippi Långstrump

När jag får höra en expert uttala sig i programmet ”helt sjukt” och förklaringen till en stor ökning av adhd diagnoser, skulle bero på större krav av individen i ett samhälle som begär så mycket att ett stort antal inte kan leva upp till de förväntningar som övriga antalet individer har, då går det rysningar genom hela min kropp! inget nytt visserligen men att höra det så i klartext!
I det verkliga livet finns riktiga Pippi långstrumpbarn, även Camilla Henemark gjorde liknelsen, pippi Långstrumpmänniska.
Det är ok att inte passa in! sa hon.
Det är helt ok. att vara ett Pippi Långstrumpbarn. Pippi tog ”jag vill-inte-bliva-stur piller” till skillnad mot dagens  ”du-måste-bliva-stor piller”. Jag vill inte påstå att medicin mot hämmande psykiatriska diagnoser inte ska skrivas ut, men det får inte endast bli ett anpassnings piller, då ska i så fall personen få avgöra hur anpassad hon måste bli för att må bra, inklusive biverkningar. Man får lära känna Pippi Långstrump och respektera henne och inte vara för mycket pruskiluskan.

image

Pippi Långstrumpbarn

Funderingar inför ett kommande barnkalas.
Jag hörde hur Samuel resonerade för sig själv när han fick ett inbjudningskort till barnkalas, – Då väntar jag tills dom säger varsågod innan jag börjar.
Kom att tänka på Pippi Långstrump, när hon med vånda och mycket träning på uppförande skulle till Tommy och Annika på en finare bjudning. Det finns en tydlig likhet där.
Det är inte utan en viss ängslan som Samuel går iväg helt själv.
Astrid Lindgren hade en psykologisk poäng då hon beskrev Pippis situation.
Trots ihärdig träning i uppförande så lyckades hon dessvärre inte så bra ändå, stackars Pippi.
Det finns många igenkänningsfaktorer i Astrid Lindgrens berättelser.
Utan en mamma eller pappas stöd och pedagogiska uppmuntran var det näst intill omöjligt för Pippi att anpassa sig till sin omgivning.

Alla barn och unga behöver beröm när dom lyckats och uppmuntran när det är svårare.
Hos vissa, där det som blir mindre bra överväger, är det så mycket viktigare att ge beröm i det lilla som går.
En annan sak att lära många barn att fokusera på är att, du har en självklar plats här och är precis lika bra och fin som alla andra. Särskilt gäller det att Pippi Långstrumpbarn förstår det.
Trots sitt hyperaktiva skådespel så skönjer man ett inre litet monster som viskar till henne att hon inte är lika fin som de andra.

Jag råkade av en tillfällighet så lämpligt snubbla in på Specialpedagogiska skolmyndighetens sida,
ADHD-symtom hos barn verkar vara kopplat till låg självkänsla, framförallt när det gäller prestationer och talanger. Många av barnen fungerade socialt med kompisar och föräldrar (tveksamt i Pippi Långstrumps fall kanske) men hade det svårt med den kunskap som räknas i skolan. Därför har skolpersonal en viktig uppgift i att fånga upp och stärka det som fungerar bra hos de här eleverna, för de misslyckas ju inte med allt.

Jag skulle nog vilja tillägga att det gäller alla barn oavsett diagnos eller ej.

Det återstår att se om Samuel tar mod till sig och går på barnkalaset.

tecknarehoppa

Stärk ett självförtroende

Just nu, är en bra början!

Mina tankar går till de som lider på riktigt av adhd/add.
Tankar väckta bl.a. av ”Kung Över Livet”, en gala på Södra teatern i Stockholm, till stöd för hjärnfonden.
Något vi alla har gemensamt förutom döden, är att vi på ett eller annat sätt är födda till livet.
Hur var och ens förlossning gick till skiljer sig däremot avsevärt.
Hur påverkar dom smärtstillande läkemedel, som kvinnor kan få och framförallt som var vanliga förr, barnet som vid utdrivningsskedet går igenom livets förmodligen mest dramatiska resa någonsin även utan preparatet.

fötter

Jag tänker just nu främst på det smärtstillande läkemedlet petidin som användes flitigt på 80-talet och tidigare. Ett läkemedel som visat sig kan påverka barnet efter födseln med andningsdepression, slöhet och okoncentration. Det påstås också att barnets kropp inte brutit ner det förens efter ca. tre dagar. Något positivt i större bemärkelse har tydligen inte det morfinliknande preparatet, har det påvisats. Petidin är nu av förståeliga skäl inte alls lika förekommande.
Min undran är då, en ren spekulation och lite intressant tycker jag, kan detta och även andra smärtstillande/lugnande före och under förlossningen förstärka och till viss del bidra till uppkomsten av neuropsykiatriska funktionshinder. Den tanken känns inte helt orelevant.
Framförallt vid förlossningstillfället då mycket kan sättas på spel för den känsliga lilla fosterhjärnan.

Ett lyckligt resultat av ett ”okomplicerat” kejsarsnitt.

samuel
Det viktiga är..
För de som verkligen lider av sitt funktionshinder blir det, som för andra kan ses som en självklar väg genom livet, något av en omöjlighet utan rätt stöd och vägledning.
Adhd är numera verkligen en vanlig åkomma och alla har vi någon i vår omgivning som lider öppet eller under självtukt i det tysta av adhd, add eller något annat.
Vi stör oss ibland på och blir frustrerade över individer som är stimmiga högljudda, alltför spontana, okoncentrerade, glömska, slarviga, begår misstag efter misstag och är allmänt snurriga.
Hur ska då  inte de uppleva sin situation, och dessutom med den vetskapen om hur de blir betraktade av sin omgivning och som följd då ofta leder till ett dåligt självförtroende och en uppgivenhet som kan eskalera utan hejd.
Insikten när en person i sitt innersta, inser att den förmodligen inte kommer att klara av och genomföra någon av sina livs drömmar därför att funktionen som styr koncentrationen, fokus och uthållighetsförmågan är avklippt.
Var ödmjuk, visa respekt och var delaktig till att påverka deras självförtroende i positiv riktning, genom att uppmärksamma och var lite tolerant och överseende, för detta ÄR ett funktionshinder som dessutom blir så mycket allvarligare om de betraktas som mindre dugliga. Det utvecklas också lätt till en ond cirkel av misslyckanden som tillslut kan tyckas omöjlig att bryta, och något som personen inte gör med egen kraft.
Vi måste kunna bidra till att inte sänka någon utan enbart stärka och stötta.
Kom ihåg att dom finns överallt och runtomkring oss.
Underbara älskvärda människor, bara vi ser dom.

 

Barn, adhd och Petrus

blogg1Barn, adhd och bibelns Petrus har något gemensamt.
Jesus älskar barnen, en med adhd har ett nyfiket impulsivt intensivt och ibland brådmodigt sätt, är ofta rättfram och ärligt som ett barn.
Petrus som stod Jesus nära var nog en typisk man med adhd och det verkar som om Jesus hade en speciell relation till Petrus precis som till barnen.
Petrus var intensiv, jag vill också gå på vattnet, ropade han och hävde sig ur båten för att prova, mitt i den storm som alldeles nyss var nära att ta deras liv, och så drabbas han naturligtvis av panik. Vad håller jag på med? och han sjunker genast. Jesus älskade den superspontana Petrus, Jesus älskade hans rättframhet. Han tar naturligtvis hans hand och får upp honom igen.
Ändå trotts sin kärlek och förtroende till Jesus, förnekar Petrus honom senare av rädsla ,och även det var väl typiskt för en sån som Petrus, att synas tillsammans med Jesus och på så vis utsätta sig för människors hat och hot så pass att han vid ett tillfälle i stundens hetta, av rädsla, ovisshet och ångest ångrar sig. Plötsligt känner han inte den där Jesus. Efter att han förnekat sin bekantskap med honom flera gånger blir han igen ohyggligt ångerfull över sitt oärliga handlande.
Jesus visste på förhand vem som var utsedd att förneka honom, Petrus med sitt lite oroliga impulsiva och typiska adhd drag var den rätta.

 

bloggPå den tiden kanske rent av människor som idag skulle bli diagnostiserade och få en bokstavsetikett, vara just de som utvecklade och drev samhället framåt och i omvänd ordning kanske till och med normen för mänskligheten. I dag är vårt samhälle uppbyggt på ett helt annat sätt. Den fysiska och kreativa funktionen har bytts ut till ett mer byråkratiskt och stillasittande beteende och plötsligt är denna grupp ett hinder, kanske har det blivit ett funktionshinder därför att våra behov ser helt annorlunda ut i dag.

blogg