De unga i hemmet

Någonting fick min stressnivå att slå i taket i går.
Nu har jag just räknat ut varför!
Elisia fyllde 19 år i går (hurra hurra) och det skulle firas med att bjuda släkten ca. tjugo personer, något som vi brukar göra utan några större problem. Hon ville att vi skulle bjuda på ratatouille och lax med cheesecake till efterrätt. Men för att slippa för mycket fixande, lax dessutom är inte precis gratis, så föreslog jag att vi i den närmaste familjen kunde äta den önskade rätten till lunch innan, och bjuda gästerna på kycklingpaj och skinkrullar i stället och cheesecake till efterrätt.
Hur tänkte jag där?
Blev det mindre jobb att bjuda på paj/skinkrullar och cheesecake plus att göra hennes favoriträtt?
korkad är jag!

Vi har ett härligt gäng ungdomar i hemmet som har försökt sig på att ha pluggstuga (vissa mer drivna än andra, utan att nämna några namn 😉 en pluggar på universitetsnivå, en på gymnasienivå ytterligare en gymnasie och en på lågstadienivå, alla har dom sina personliga utmaningar, läxor, prov och inlämningsuppgifter mm. Vissa orkar mycket, andra mindre men dom kämpar efter förmåga.
…och så lilla Sakarias som sprider sin kärlek på sitt alldeles egna sätt!

Frisk inspirerande målning

En del storslagna kommentarer från Lars Lerins lärlingar kommer jag alltid minnas.
Kvinnan som vänligt men bestämt sa ifrån till drottningen då hon ville köpa hennes målning, -Jag säljer inte, för jag vill ha den själv!
En självklar kommentar, vad spelar det för roll att det råkade vara drottningen, hon ville behålla den själv.
Helt klart årets bästa program.

Jag träffade en toppenfin syskontrio igår i Stockholm.
Med ny utrustning blixtar gick det hur bra som helst och med rekordfart.
Modellerna som visade sig vara erfarna modedesigner underlättade arbetet kan jag erkänna. Det var inga tveksamma miner framför kameran.
Det är så väldigt olika hur bekväm man känner sig att bli fotograferad. Det är mitt uppdrag att få modellen att känna sig bekväm, vilket får ta den tid det tar.
Roligt är det i alla fall med dessa unga som ska bli motivet för en målning i större format och i klassisk 1800-tals stil.
En frisk och inspirerande målning.

Den stora duken såg väldigt vit ut 😉

Invigning och growling

Igår fick jag mina nya blixtar. Idag fick jag inviga dom. Resultatet är ingen större skillnad för betraktaren men för mig är det ett under varje gång dom synkar 🙂

Eftersom denna unge man är den snällaste mjukaste och godaste jag känner kan vi kosta på oss lite riviga bilder på honom.
Han gillar hårdrock och har länge tränat på growling, idag fick jag också lära mig.
Man fyller diafragman med mycket luft sedan andas man som mot ett fönster samtidigt som man försöker hitta en ton!!! Jag vet inte riktigt om det är min grej, men han behärskar detta fenomen bra.

 

 

 

 

 

Att köpa konstnärsmaterial

Jag har inte haft penslar på ett tag, utan har fått måla med palettkniv. Så tanken i dag var att köpa upp hela Westers lager. Det var inte så svårt, det fanns nämligen en pensel kvar! Han sökte i alla vrår och fick bryta ett komplett penselsett, så fick jag två! (Det var en särskild storlek jag var ute efter)
Ca. två timmars bilkörning och en kvarts ärende i butik.
Nu är det näthandel kvar att välja på framöver då även denna butik tvingas lägga ner.
Känns lite trist då frakten kan kosta mer än att åka dom sju milen till en butik där man kan känna på och med säkerhet veta vad man köper, dessutom träffa trevlig och kunnig personal.

Jag gillar näthandel för det mesta, men att beställa målarduk och penslar är svårt eftersom jag gärna vill granska det jag köper.
Jag beställde två nya studioblixtar nu i kväll. Dom gamla har fått gå i pension efter många års slit. Dom blir nog intryckta i förrådet som allt annat, slänga är inte min grej!

Det här är mina favoritpenslar. Stark borst som klarar lite tuffare behandling.
Så favoritpaletten förstås, mjölk.. eller i detta fallet, en juiceförpackning. Helt perfekt, släpper inte genom färg, är stadig i handen och framförallt… återvinnig-miljötänk!