Som en boll

Det är helt normalt att prioritera liquin (målarmedium) när man knappt kan köpa mjölk. Mitt jobb är helt normalt, som vilket som helst i lagom Sverige? Barnbidraget är min mest regelbundna och fasta inkomst och det är ju tipptopp..tills vidare! Alltid lika spännande. Men knäckebröd är gott, tro mig, skulle inte byta ut det mot något annat lyxigt, sneglade just på sushi… men nää en annan gång! Det är lite berg-och-dalbana för ibland är det på topp och då får man passa på!
Det är mitt livs diagnos!
Det är omtumlande att vara människa i bland, då man kan känna sig som en boll i en jonglörs hand. Störtroligt! 

Detta var också roligt, texten valde faktiskt att stryka över sig själv! Men vare sig den vill eller inte vill bli läst så trycker jag på publicera, ha ha!

Men vad är detta! I samma sekund som jag trycker på publicera så dör paddan jag skriver på! Varför denna ovilja? Har nu fått igång tekniken igen och gör ett nytt försök!!! Jag vill ju bara bekräfta att allt är h e l t  n o r m a l t !

Gammal såld tavla: ”förväntade drömmar”

image

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *