Första pumpan och halloween!!

Det finns väl inget estetiskt vackert med halloween!
Det är nog därför jag aldrig kunnat förstå varför vi ska ha det.
Men i kväll fick Samuel gå runt för första gången till nära och kära tillsammans med sin fina svensk-amerikanska lilla vän och uppleva halloween på riktigt. Vilken fröjd!

Han och jag var förstås tvungna att göra en snygging till pumpa som han blev så fest vid att han helst hade velat ha den med sig i sängen, men när det var läggdags insåg han att den nog var lite för läskig för att ens ha i sitt rum.
Jag ville förstås passa på och ta lite foton i regnet när vi kom ut ur affären efter att ha köpt vår livs första pumpa. Han var dock inte lika road av tanken, så det fick gå undan.

pumpa samuel samuel-ett grafitti grafitti-ett

 

 

pumpa-tre

pumpa-ett

Vi har samma visioner

Tänk om det vore lika varmt och trevligt att mötas i världen som det var på vår lilla fest här hemma härom kvällen.
Tänk om jag kunde framhålla vårt middagsbord som en symbolisk bild av världen.
Där vi umgicks med vänner, en relativt nyligen anländ från USA och en annan från Afghanistan och så vår svenska familj förstås.
Vår framtida önskan -vår syn på världen och utvecklingen -vad vi har för visioner och förhoppningar -våra åsikter skiljer sig inte åt i något avseende.
En sån självklar vänskap och genuin värmen.

…Röd och gul och vit och svart gör det samma har han sagt…glas

Kreativ liten vill inte vara tyst

Tiden flyger iväg och ibland är det för mycket för att hinna reflektera.
Nu inväntas en veckas lugnt lov för barnen i alla fall.
Samuel har räknat ner dagarna och nu firar han. Lite för tidigt att vara skoltrött redan i första klass.
Han sa för ett tag sedan: -Jag tror att jag ska sluta med skolan, det var inte så roligt!
För första gången fick han till sin förvåning höra att skolan får man faktiskt inte välja bort.
Min lilla konstnär teaterapa och rockare, var ska du kunna utveckla hela din potential utan att ständigt bli tillsagd och nedtystad. Det är inte lätt att vara ett inspirerat kreativt eldklot och behöva sitta still och vara tyst.

rock

 

Eline gjorde ett spontanbesök hos honom i skolan idag. Han hade bildlektion och det passade förstås Eline också. Hon satte sig bredvid honom och de målade tillsammans. Läraren vid tillfället känner inte vår familj alls och utbrister: Men! det var två syskon som kunde måla, kan det vara ett släktdrag? Eline tyckte det var ganska roligt att få förklara hur det ligger till med det.
Hon har alltid gillat att besöka syskonen på skolan och det är ingen överdrift att säga att det är mycket ömsesidigt.

Jag vill adoptera

Jag har ett barn, hon fyller snart 18 år! Ja hon är fortfarande i många avseenden ett barn, hon säger det själv. Ändå är hon en ganska mogen snart 18-åring. Hon satt med sin gitarr och trubadurade lite på Ljungs handelsträdgård under dagen då det var höstmarknad och Victoria Skoglund var inbjuden att signera sin bok. Fint och stämningsfullt, med nästan lite julkänsla.

Mobilbilder…!image

Samtidigt i en annan del av stan var vi samlade för att demonstrera mot utvisningar av ungdomar, dom som fyllt…18 år och nu betraktas som vuxna!
Har man några barn så vet man att dom inte blir vuxna över en natt….eller?
Jag vill citera vad någon i samlingen sa: Är dessa ungdomar som kattungen man skaffar på sommaren, för att när hösten kommer överge i dikeskanten? (Inte ordagrant citerat) En slående liknelse.
Exempel på killar som flytt för sina liv och förlorat sina familjer på vägen, eller familjen som inte finns kvar i t.e.x. Afghanistan men ändå riskerar bli tillbakavisade dit, den listan över ungdomar kan göras lång. Dom kan alltså få vända tillbaka till ett land som dom kanske aldrig ens bott i, ett som föräldrarna tidigare flytt ifrån.
Dom togs emot och välkomnades med värme i Sverige och har fått bo här ett tag för att etablera sig och lära sig svenska, men nu ska dom ut för dom har blivit vuxna – dom har nått sin 18-års dag!

image

 

Till och med en liten Samuel kan förstå det vansinniga: – Tänk om xxxx inte får stanna, då kommer jag att längta jättemycket efter honom och så berättade han för mig vad som skulle kunna hända hans fina vän som han älskar så mycket om han återvänder till det land han flydde ifrån.
Det kommer påtagligt inpå oss.
Vi har kommit i personlig kontakt med afghaner som etablerat sig och får stanna men också även där ovissheten är stor. Denna bekantskap berikar livet, defenetivt!
Det är enastående medmänniskor på många sätt.
Så här kan man bara inte behandla någon endaste människa, helt orimligt.
Jag är faktiskt fullständigt bestämd på att -om det är möjligt- adoptera en 18 åring som riskerar utvisas, för att få den kvar hos oss.

image image

Ett sånt misstag!

Aktivitet och stress kan orsaka tunnelseende! Vi hade full aktivitet med huset fullt av folk och, det som jag älskar så, en fotosession på några fina.
Det var bara det att min bror plötsligt påminde mig om att: skulle inte Samuel på halloweenparty?? Panik och jag min idiot som visste så väl vad detta betydde för Samuel! Han hade själv köpt smink för egna pengar och planerat detta i veckor.
Nu missade han mer än halva kalaset! Fy vad jag får skämmas. Det finns inget som väcker det dåliga samvetet så mycket som när man gör sitt barn besviken. Detta var verkligen årets misstag.

Frånsett detta så hade vi en fin dag med släkten.
Med b.l.a. dessa, ett smakprov på eftermiddagens fotografering, efter att Tomas min svåger gjort mirakel med mina studioblixtar. Dom behöver lite extra omsorg ibland för att vilja samarbeta.
Vissa små lite tröttare än andra.

skarstedtdaniel

Som en boll

Det är helt normalt att prioritera liquin (målarmedium) när man knappt kan köpa mjölk. Mitt jobb är helt normalt, som vilket som helst i lagom Sverige? Barnbidraget är min mest regelbundna och fasta inkomst och det är ju tipptopp..tills vidare! Alltid lika spännande. Men knäckebröd är gott, tro mig, skulle inte byta ut det mot något annat lyxigt, sneglade just på sushi… men nää en annan gång! Det är lite berg-och-dalbana för ibland är det på topp och då får man passa på!
Det är mitt livs diagnos!
Det är omtumlande att vara människa i bland, då man kan känna sig som en boll i en jonglörs hand. Störtroligt! 

Detta var också roligt, texten valde faktiskt att stryka över sig själv! Men vare sig den vill eller inte vill bli läst så trycker jag på publicera, ha ha!

Men vad är detta! I samma sekund som jag trycker på publicera så dör paddan jag skriver på! Varför denna ovilja? Har nu fått igång tekniken igen och gör ett nytt försök!!! Jag vill ju bara bekräfta att allt är h e l t  n o r m a l t !

Gammal såld tavla: ”förväntade drömmar”

image

 

Porträttbeställning förra oktober

För precis ett år sedan fick jag en porträttbeställning från Italien.
Målningen var speciell på det viset att, den skulle vara enormt stor, beställare var det kända modeparet Cavalli som också skulle vara på målningen, samt deras husdjur: en levande gepard, två papegojor och tre hundar!
Tavlan skulle ha en exklusiv ram, helst Italiensk i rokokostil vilket var ett projekt i sig att få till. Dessutom var jag tvungen att halvera tiden som jag brukar göra en målning på eftersom paret befann sig i Sverige ( på sin egna ö i Mälaren) bara under en kort tid innan dom skulle tillbaka till Italien.
Jag tror nog inte att jag egentligen förkortade antalet målartimmar utan jag komprimerade tiden kan man säga. Dvs. jag målade nästan dygnet runt!
I dag har jag svårt att fatta att det var så här dags jag fick beställningen, känns som att jag skulle haft gott om tid då,  jag tycker knappt att hösten har börjat än men då kändes det som om julen var alldeles för nära.
Det måste bero på det otroligt varma och fina vädret vi hade i september.

malar

Tyvärr räckte inte tiden till för att kunna få till ett riktigt bra foto på den färdiga tavlan. Vilket jag sörjer, men då hade jag bara leveransen -som var en historia i sig- i fokus

palett

samuel-ar samuel-a

 

 

Jag vore en ganska dum mamma då!

Det finns inga gränser för hur länge denne lille man kan vistas ute i naturen, och tillsammans med djur skulle han kunna vara dygnet runt. I dagarna har jag besökt olika lantgårdar tillsammans med honom. På ett ställe fanns ett tjugotal hästar. Efter att ha gått från den ena hagen till den andra i en timme hade jag fått mer än nog, men inte han.
Vi var tvungen att gå runt hela den stora ängen för att klappa dom hejdå.
Vad skulle vuxna säga om jag började gråta tror du? då skulle dom nog tycka att du vore en ganska dum mamma! (Det var visserligen inte en enda människa där) men jo visst vi stannade ytterligare en stund för annars…!
-Om vi får för ägarna, kan vi ta med en då?
Plötsligt utropar han förvånat: Mamma vet du…. det finns röda träd!
Jag älskar verkligen att vara ute med denne lille man!

Han är en rätt kreativ ansiktsmålare! Djuren var dom enda som inte brydde sig om hur han såg ut.

Det finns idéer om allt, vad kan man göra med en bulle.etttva Vi blev bjudna på tunnbröd av ett par invandrarkvinnor som dom gräddade på en plåttunna med eldstad inuti. Rolig ide och otroligt gott.femfyraLite får kan vi väl ta med oss hem i alla fall!
far

Vågar jag säga Lars Vilks?

Något som gör mig galen, som provocerar grymt mycket! Ett fall som då och då gör sig påmint.
Det är Lars Vilks, senast på bokmässan i Göteborg. Han fick diskret komma och vara där
-hur långt det nu är möjligt att vara diskret med ett gäng livvakter omkring sig.
Det är en risk att befinna sig där han är. Lars Vilks behandlas som han vore radioaktiv. Förutom dygnetruntbevakning går folk omvägar, byter sida och byter bord för att inte hamna för nära honom, hamna i skottzonen.
Vi hade självmordsbombaren Taimour Abdulwahabs från Tranås som i en inspelning strax innan sitt dåd nämnde ”grisen Vilks” som en anledningen till att svenskar blir dödade, turligt nog var det bara han själv som dog den gången.
En olustig och märklig känsla kryper sig på, –säkrast att vara tyst, det är säkrast för alla!
En konstnär som har haft livvakter och varit frihetsberövad i många år p.g.a olika terrororganisationers jakt på hans liv, den svenska grisen som måste slaktas. Försök har gjorts och människor har blivit dödade.
Visst kan man tycka att det Vilks gjort är ganska onödigt. Man kan ifrågasätta hans åsikter, att han gick lite väl över gränsen, absolut.
Många konstnärer, framförallt politiska, vill gärna väcka debatt och heta diskussioner och synliggöra tystade och känsliga ämnen, ibland på ett lite för provokativt sätt. Så har det väl alltid varit.
Men jag tror att vi i vårt land och att den svenske Lars Vilks inte i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig konsekvenserna av hans verk.
Vi har yttrandefrihet och vi har religionsfrihet, men det kan vara väldigt svårt att få bägge att funka ihop.

 

Börjar sakna alla fina rondellhundar!rondell
Att skydda Lars Vilks från angrepp av terrorister påstås kosta svenska staten runt 20 miljoner kronor per år!

 

Född som hundvalp

Blev lite knäsvag i dag, min skalle är förvriden.
För några år sedan mötte jag en stor och ståtlig schäfer. Jag minns det mötet än, för han var såå otroligt fin.
Jag är född som valp till en schäfer. Vår hund Doltchi fick valpar samtidigt som jag var bebis och hon inkluderade mig i kullen som en av hennes valpar.
Visst tycker jag om hundar i allmänhet men schäfer har alltid haft en speciell plats och jag tror absolut det beror på att jag ingick i en schäferkull från början.
Det man måste vara medveten om är att en sån hund varje dag kräver flera timmars motion och därutöver annan stimulans i form av träning och den tiden har jag inte direkt varit beredd att lägga, därför har det inte blivit någon schäfer.
Nu söker alltså en maffig schäfer ett nytt hem och jag blir alldeles svag!  Kenneln drivs av mina flickors f.d. lärare.
När vi för några år sedan var i en affär utbrast Eline: –Där är min favoritlärare!
Elisia kom -ovetandes Eline- efter och utbrister: -Där är min favoritlärare!
Det var dock inte en och samma lärare dom pekat ut, Elines lärare var en man och Elisias en kvinna, men dom två är gifta och driver kenneln tillsammans.

I en av deras kullar fick en gång i tiden två valpar mina flickors namn, kan man bli stoltare.

Jag som valp och mina fina syskon.dsc_4626 dsc_4628 dsc_4629