Halloween

Då knackar det på dörren… igen!  bus eller godis?
Samuel blir helt lycklig, ”det är ju gäster som spelar teater !!!
Men vad hittar man på när föräldrar står utspökade och hejar på mitt i skaran? Halar fram plånboken 😉
Torbjörn och jag funderar på om vi ska klä ut oss också, ta med Samuel samt lite fakturor och knacka dörr i grannskapet, wow vilken strålande ide.

Han får nöja sig vårt lilla monster, med att gå hemma och föreställa en man som varit död ett tag.
utklädd

Intressen

Nu har lössen invaderat ateljén, bladlössen alltså. Alla paprikaträd åker ut på stört.
Däremot mår och mognar tomaterna utomhus, salladen också. Tydligen förnekar dom också vinterns intågande.

paprikor

tomat
Abraham fick låna en liten dator av sin snälla kusin Jonatan för att kunna vara med på kulan (lan) i kyrkan. Ett källarrum som redan innan grabbarna installerat sina datorer var syrefattigt. En del av själva grejen och tydligen super roligt, och där ska nördarna då tillbringa tre dagar tillsammans med sina datorer. Jag bara undrar, hur kan man?
(De är ett fullspäckat program utöver denna aktivitet också 😉

dator

 

Jag har ju mitt intresse och detta är en av mina favoriter.

konstvärlden
Linn Fernström konstaterade att när hon kom till New York och i och med att miljön med byggnader träd t.o.m. himlen blev större, så blev även hennes målningar det.
När jag fick en större ateljé blev även mina bilder automatiskt större. Nu har jag så mycket där att det finns en risk att målningarna krymper. Det är dags att röja lite.
Just nu hinner jag inte att måla mina egna tavlor eftersom jag har beställningar, jag motar den sortens inspiration på porten. Dock är det väldigt svårt och det kliar i inspirationsnerven, speciellt när konstvärlden dimper ner i brevlådan.

 

Ibland så…

 

Härom dagen bakade jag matbröd (vilket jag alltid gör eftersom köpebröd är så dyrt och hemmabakat känns så bra) brödet skulle bli toppennyttigt och toppengott denna gång var det tänkt.
Började med att koka ihop en gröt av rågmjöl, rågkorn, grovt havregryn pumpakärnor och lite annat nyttigt. Jag ställde sedan kastrullen att svalna i diskhornet och fixade där efter med lite annat. Gick efter en stund tillbaka för att fortsätta baket. Med lite diskmedel tvättade jag händerna först… över diskhornet!!!
Alltså fick jag börja om.
Kokade ihop ingredienserna igen lite snabbare och med lite mer stress och irritation denna gång, vilket resulterade i att den färdiga degen råkade bli skållhet av någon anledning!
Den erfarne vet att en deg inte jäser om den blir alltför varm och därmed förstörd.
Nu tänkte jag baka om igen, inte blir det speciellt ekonomiskt direkt att baka själv alltid.

På en semesterresa köpte Samuel och jag nybakat varje morgon från grannbageriet, urmysigt!

brödköp

Solen saknas, så igår ställde jag en halogenlampa i fönstret riktad mot studsmattan som står utanför, för att lura ut Samuel med att solen faktiskt lyser just där men ingen annanstans. Jag hade nog med min starka önskan gått på den. Men det gjorde inte han.
Det kanske är en lösning annars om det blir för outhärdligt mörkt och kallt.
Man kan anta att elräkningen kommer bli rätt hög i vårt hushåll.

Nu inväntar vi det mörkaste lovet på året samt en allhelgonahelg.
Preparera med vitamin D mycket citrusfrukt och nyttig mat (dvs spagetti för vår del)

äpple !

Eftersom vädret inte är så fotoinspirerande så väljer jag några tidigare favoritfoton.

mormor 1

prins ex 1

sam.

DSC_0029

 

Hjälp nu gräver Samuel i degen som står och jäser, ska det misslyckas denna gång också!!! hur han kan tycka så mycket om grov matbrödsdeg, fattar inte.

 

Kasta sten i glashus

Aj aj Lars Vilks! Visst var det onödigt att hänga ut en tecknad bild på profeten Muhammed som hund, men du anade inte hur konsekvenserna skulle ta sig för uttryck.
Det är väldigt osvenskt att reagera så starkt som fallet blev mot Vilks.
Att ge honom ett knytnävslag eller i värsta fall starta ett slagsmål, men flera år av livvakter för att inte bli dödad.
I Sverige har vi en tradition att vilja fredligt reda ut, vända och vrida, analysera och diskutera ibland fullkomligt sönder uppkomna stötande händelser, men inte döda.
Jag tycker verkligen inte att det var något bra i det Vilks gjorde eller befarar stå för. I den viktiga yttrandefrihet vi har får vi inte kränka, men det innebär inte dödstraff om vi gör det. Vill bara förklara det om någon skulle undra!!
Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab ska också ha nämnt Lars Vilks bilder i sin sista mening.

Som liten hade jag ångest för mycket, ångest bl.a. för hur det vore om min mamma inte jobbade hemma och jag var tvungen att gå till fritids.
Jag visste vad fritids var, då jag följt med en kompis dit en gång. Alla flickor målar prinsessor!! Jag som ville måla lekparker och torg med massor av människor. Det var första och sista gången jag målade en prinsessa (och sista gången jag följde med till fritids)
Att bli påpackad en åsikt eller placerad för att man framför en annan, tryckt in i ett hörn kan vara mycket ångestväckande. Som konstnär är man ofta en udda fågel och har ett behov som en mental ventil att få uttrycka fritt i bild och ibland händer det att konstnärer går lite (eller mycket) över gränsen. Men att uttrycka och tänka självständigt så långt det är möjligt är en rättighet vi har.
Kasta sten i glashus är ibland vad konstnärer behöver göra, men i vissa fall får det oanade konsekvenser.

en and

 

b

 

 

Skadad hjälte

Abraham stackarn är skadad!
Han krockade igår med en klasskompis när han cyklade från en skola till en annan genom stan. Han slog i asfalten och fick hjärnskakning. Stackarn, han mådde inte alls bra. Ingen dator, mobil eller tv spel blev sjuksköterskans förmaning tillråga på allt!!!

DSC_0079

 

Jag flyttar runt mina paprikor. Nu tar dom plats i ateljén igen, dom är ju så fantastiskt läckra.

pap
Börjar närma mig slutet på en annorlunda tavla, ett generationsporträtt. Om beställaren tillåter och jag får till ett bra foto så visar jag så småningom upp det här.

Så var det hulken igen! den ständiga följeslagaren, han blir vi inte av med.

hulken

Nu fortsätter ”Så mycket bättre”, inta TV- soffan!
Förresten, jag gillar Amanda Jensen skarpt, lite för att hon är lik min äldsta dotter 😉

Ge nu!

 

Ingen uppskattar väl detta råa, regniga och kyliga väder. Tänk då om vi inte kunde erbjuda våra egna barn värme. Ved kostar pengar, kläder, skor och filtar mm. Vi vet ju vad som krävs för att klara av kylan. Fundera inte om och varför, ge nu!
När jag skulle in på hemköp igår reste sig en tiggare hastigt upp och råkade tappa sin toffel han blottade då sina bara tår genom dom trasiga strumporna, ingen tvekan att den mannen frös.
Min femtonåring fick en lite större sedel av mig för att köpa lösgodis till sin pojkvän, men jag förmanade henne att inte köpa ens för hälften av pengarna. Nej, klart jag inte gjorde sa hon när hon kom ut ur affären, jag gav tiggaren det som blev över. Så fungerar det numera!
I samma stund som jag skriver det här får jag ett mail från vår pastor, om insamling till de behövande samt att våga ta kontakt med dom som vill det.
Det var ju lämpligt, jag som redan tidigare förberett kassar med vinterkläder för barn. Det ska jag åka ner med till kyrkan tillsammans med något av våra hjälpvilliga barn 😉

Jag blev lite mörkrädd när jag såg detta konstverk skapat av min femåring.
Men som med mina målningar får den tala för sig själv.

otäckt

 

Förklaring

Jag kom till min överraskning över ett inlägg häromdagen, där man tagit sig friheten ( med all rätt och nöje och som också är avsikten, men bara sanningen från en) att ge en förklaring till några av mina sålda tavlor. ”Jag målar melankoliskt!” För min del stämmer det inte, åtminstone inte genomgående.
Mina stora motiv är iakttagelser och förnimmelser med ett samspel mellan dåtid och framtid gjorda i nuet med människan i fokus, där som en ser kanske inte är vad jag ser osv.
Jag tror nog att det mer är som rorschach test med bläckplumpen, man ser och tolkar utifrån det känslotillstånd man är i och det undermedvetna som kommer fram när man ser en bild som inte har en tydlig förklaring och med ett lite förvirrande innehåll.
Jag vill för det mesta inte pränta en tolkning, för då kan bilderna förlora sin mening.
En tavla speciellt är min egen starkaste och känsligaste men det är min ensak och min ”psykologi” och jag skulle aldrig kunna överföra just den på dig. Så kan det vara!

Detalj
detalj!!!

 

 

Lite mycket ibland

Har plötsligt blivit sugen på att sy. Jag har nästan gett upp att hitta det jag verkligen vill ha, och när jag hittar något så kostar det skjortan (dyr sådan vill säga 😉
När min äldsta dotter var liten och tider fortfarande gick att prioritera, sydde jag mycket mysigt. Det längtar jag efter ibland. Jag vet ju precis vad jag vill ha och hur det ska se ut men det verkar ingen annan tillverkare veta och då måste man göra det själv.

Abraham är och har aldrig varit särskilt stresstålig och det höga tempot har tagit ut sin rätt. Han har varit hemma i några dagar, men barn läker och kommer igen snabbt så nu är det full fart igen. Det är svårt för honom att få ihop musikskolans alla tider med den vanliga skolan och utöver det återstår knappt någon ytterligare fritid. Det blir alldeles för mycket ibland, men musiken är inget man kan prioritera bort för hans del, inte skolan så gärna heller förstås.
Vi hade en pianostämmare här som gjorde underverk med vårt gamla piano, Abraham blev överlycklig och det var den bästa gåvan han kunde få.

Ibland måste man få ha det så här också.

abr
Jag jobbar med ett syskonporträtt, det tredje av samma i ordningen. Jag har nu präntat dessa fyra killar så att jag aldrig lär glömma deras drag. Annars är jag tyvärr helt värdelös på att känna igen människor, konstigt nog.