Barnporträtt

Snart är en målning bestående av tre personer klar, en kvinna och två små barn. På grund av vissa omständigheter har jag inte kunnat fotografera personerna själv, det kan bli så ibland. Istället kan jag tipsa om ljussättning och vinkel mm. Även om jag föredrar att fotografera själv så får man hitta en annan lösning ibland. Om en person exempelvis inte längre finns i livet så vill jag i möjligaste mån försöka se till att det blir så bra det är möjlig ändå.

Barnporträtt fyller en annan funktion än vuxenporträtt. Man stoppar och fångar en tid man aldrig mer kan kan få tillbaka.

I och utanför ateljén

Min ateljé må vara den plats där porträttmålningar och andra målningar trängs tillsammans med färger av alla världens sorter och millioner tillbehör därtill. Men vill man så kan den snabbt förvandlas till clean fotostudio.

Denna lilla söta firade sin ettårsdag i min ateljé. Hon var snabb att krypa iväg men några fina bilder lyckades vi med.

Vårt hus hänger med i utvecklingen kan man säga för att ta det positivt. Värmesystemet i form av vedpanna har brakat ihop helt och vi har fått ett akut beslut att lösa på en kvart. Vilken är den bästa uppvärmningen för vårt hus på berget? Kanske bergvärme! Alla inblandade förstår det akuta läget och har varit väldigt hjälpsamma och på ett par veckor har vi snart ett helt nytt värmesystem och behöver inte frysa längre.

Morgonnyheterna stod på i bakgrunden nu på morgonen och jag smålyssnade på en kvinna som lät väldigt trygg och klok, som vilken välutbildad sympatisk kvinna som helst. Kanske psykolog eller någon form av sjukvårdare tänkte jag. Så hörde jag vad samtalet handlade om och tittade upp. Det var inte direkt det jag föreställt mig. Där satt en fd. uteliggare och bostadslös kvinna som pratade om utsatta och hemlösa kvinnor. Det var ingen tvekan om att hon hade levt i missbruk och utanförskap större delen av sitt liv, det vittnade hennes utmärglade kropp och utseende om.
Men varför? Hoppas hon får många kramar och bekräftelse, så fin hon är. Jag kan inte låta bli att tänka på hur en människa kan hamna så fel och i samma person sitta inför tvkameror och vara så otroligt lugn klok och närvarande. Det må vara fördomsfullt av mig men jag tror dom flesta nog skulle känna det jag gör.

Kall fotografering

Det var visserligen lite kallare i dag men solen sken och vi tog en sväng bakom huset för att fånga det vackra. Men med en bebis och lite annat fixande hann det bli mörkt och ännu kallare. Men något dessa mina tjejer har lärt sig är: vill man va fin får man lida pin! Jag har alltid gillat något mörkare bilder med lite mystik i, så vad gjorde det att solen gått ner.

Så är det!

Vissa dagar bromsar hela universum ens framfart, en känsla jag inte kan vara ensam om.
Hade en välfylld dag i Stockholm igår med fotografering i en del av staden och en tavelleverans i en annan. Allt bra så långt. I dag befinner sig hjärnan någon annanstans! Det är nog dags för den där gå-i-ide perioden är jag rädd för. När man är tvungen att elda i huset för att få värme i elementen vet man vad som nalkas.
På väg hem i går kväll köpte jag ett litet välbehövligt energitillskott som visade sig ha ett lämpligt budskap för just den stunden.
En mörk bild, men det var också så mörkt klockan sju!!

Målar i slowmotion

ID-fotografier som man bär runt på och ganska ofta är tvungen att visa upp är inte alltid lika smickrande som många andra bilder man har på sig själv. Därför tycker jag det finns anledning att ta bilderna själv, dom blir bättre och man behöver inte dölja porträttet med tummen.
Jag har tagit många såna och det går snabbt och är smidigt.

Ateljén är det varmaste rummet i huset och allt går i slowmotion, men jag försöker måla en stund varje dag. Men denna sommar är verkligen extrem.

Det har varit så många varma dagar och funnits många chanser att ta ljuvliga sommarbilder på denna lille, ändå valde vi idag första dagen som var lite mulen, att fotografera inomhus. Det var varmt med blixtarna så processen gick fort.
Vår lilla Sakarias.

Det är min tur att fota dig

I morgon ska jag till Göteborg och fotografera, för att porträttera en liten bror. För några år sedan gjorde jag hans två systrar i blyerts.
Att träffa barn blir alltid en minnesvärd upplevelse. Dom är så naturligt befriade när dom väl släppt taget om pappas ben och vågar visa sitt riktiga jag. Bästa resultatet blir oftast då jag får vara själv med barnet för att diskutera livets små och stora äventyr. Det blir mindre kravfyllt utan föräldrar hängandes över axeln som vill få barnet att le och sköta sig.

-Nu har du tagit så många bilder på mig så nu är det min tur att fota dig, minns jag att den yngre systern sa. Sagt och gjort, så fick det bli.

Det är stilrent och fint med blyerts.

Bilder som godis

Nu är det varmt i ateljen kan jag lova. Men om jag fick välja så skulle utomhustemperaturen ligga på 25-30 grader året om, det vore optimalt!

Likt alla andra gick jag ut och tog kort på denna färgprakt till träd. Rosa kan jag normalt tycka är lite överdrivet sött, och tillsammans med en söt bebis…! Om man likt mig inte gillar godis, kan tillfällen ändå komma då man plötsligt känner att en godisbit ligger barnsligt gott i munnen. Detsamma är lusten då man plötsligt kan få för sig att fota ett motiv som är sött, som godis för ögat.

Trots sötfaktorn så tycker jag att bilderna är ganska coola och lite mer än bara söta.

Sakaris pappa Jonathan vill göra en förstoring, Elisia sätter sig emot då hon aldrig blir nöjd med bilder på sig själv. Men nu tänkte vi inte blanda in henne i denna förstoring (mer än att hon är motivet) frågan är vilken han ska ha förstorad?

Denna lite softa i färg.

 

Eller denna som är lite mer exprementell.

Skillnaden mellan en ingenjör och konstnär

Så var det helg igen. Men vad lättare tillvaron känns med lite sol och värme, det är jag väl knappast ensam om att tycka.
I morgon ska jag testa något nytt med min kamera, jag ska filma. Jag har visserligen filmat en gång tidigare, en basketmatch. Men så har jag helt glömt bort hur man gör! Den funkar inte som en vanlig videokamera och jag är ju så usel på all teknik. Jag överlämnade kameran till Elisias pojkvän Jonathan medan jag letade instruktionsboken, för utan den visste jag att det var omöjligt. Han tittade på den och ropade en minut senare -nu filmar jag! (utan instruktionsbok!)
Där har vi skillnaden mellan en konstnär och blivande ingenjör.

På tal om foto så hörde jag idag att Scandinavia photo i Bankeryd ska läggas ner. Mycket sorgligt, dom har varit mitt fotografiska stöd genom åren med sin fina personal och ett gudomligt tålamod. När butikerna övergår till nätbutiker förlorar man den kunskapskällan att ösa ur. En del fotobutiker får man chatta med, men hur svårt är inte det när man knappt vet vad man har för fråga utan bara vet vad man vill ha för svar. Jag kan ju bild men är värdelös på teknik 🙁

 

 

 

 

Invigning och growling

Igår fick jag mina nya blixtar. Idag fick jag inviga dom. Resultatet är ingen större skillnad för betraktaren men för mig är det ett under varje gång dom synkar 🙂

Eftersom denna unge man är den snällaste mjukaste och godaste jag känner kan vi kosta på oss lite riviga bilder på honom.
Han gillar hårdrock och har länge tränat på growling, idag fick jag också lära mig.
Man fyller diafragman med mycket luft sedan andas man som mot ett fönster samtidigt som man försöker hitta en ton!!! Jag vet inte riktigt om det är min grej, men han behärskar detta fenomen bra.

 

 

 

 

 

Kör alltid fel!

Idag var tanken att jag skulle åka en sväng till Scandinavia photo i Bankeryd. Det borde ju inte vara några konstigheter, eller?
Scandinavia photo besöker jag ett par gånger om året och ändå lyckades jag köra fel tre gånger. Kan medge att mitt lokalsinne inte är att skryta med.
Denna butik är för en fotointresserad ett mycket inspirerande ställe som kan erbjuda allt från minsta lilla fotopryl till den allra värsta proffsutrustningen, fotoutställning, sympatisk personal och t.o.m. kaffe upplyste mig min mor.
Jag fick vad jag behövde där… tror jag! För tillfället i alla fall.

Kolla gärna in fotosidan.

Detta är dock en gammal godingkamera.

När det gäller fotografering och inte minst studiofotografering finns det inga gränser för vad det kan kosta. För mig är fotograferandet en nödvändighet i mitt arbete som porträttmålare så jag sliter ständigt mitt hår i förtvivlan.
Jag är absolut ingen tekniknörd men jag kan bild. Tekniken måste vara begriplig och fungera. Det gör sällan något av det!
På väg hem åkte jag förbi konstnärsbutiken Westers i Jönköping, eller rättare sagt, det blev en del snurr även dit innan jag kom rätt. Fattar inte, dom här butikerna jag besöker allra mest hittar jag ändå inte klockrent till. Min teori är att om man alltid har kört fel så kan man ju också bara hitta den vägen, alltså fel väg för jag vänder alltid på samma ställe dessutom.
Mitt ärende tog max en timme och hela resan 5 timmar 😬

Kvällens fotopyssel, man får inte glömma bort vikten i att leka och fantisera ibland.