Nu börjar porträtten i ateljén avta lite för en period. Det känns tryggt att veta att det är möjligt att göra så många arbeten under en så begränsad tid som jag haft. Det är bra ibland att måla under stress, aldrig att det skulle påverka resultatet negativt, tvärtom. Det blir en rutin och smidighet i utförandet. Men rutiner kan lätt tråka ut och därför vore det inte fel med lite utrymme för eget målande snart.
En färdig för fernissning och ett pågående porträtt.
Många porträttmålare målar också stilleben. Det har väl aldrig varit en konstform som jag uppskattat särskilt mycket. Dock kan man likna det som ibland förekommer i porträtt med stilleben, föremål på kläder och detaljer runtomkring. Det är nyttigt och en bra träning (inte minst för tålamodet) att tvingas måla även det man tycker mindre om.
Nu fernissar jag en målning som legat på tork ett tag. Man har alltid sagt att målningen ska ligga minst ett halvår innan man får fernissa. Men nu finns det påstående om att man kan fernissa så fort målningen är torr ytligt. (Otroligt viktig detalj om man har en målning man vill ska bestå i hundra år eller mer)
Se vilken skillnad på resultatet före och efter fernissa.
