En trogen följeslagare är vad jag fått. Från en dag till en annan har jag någon som är efter mig överallt. Det är otroligt intensivt med valp, ständigt pass. Alfred-valp är med mig i ateljen och där får han det lugn jag hoppats på. Han ligger bredvid mig och sover i ett par timmar. Däremot kan han plötsligt få för sig att jaga min pensel när jag målar och då vet jag att det är dags att ta paus. 
Det är inte lika lätt att få hundvakt som barnvakt och jag hoppas att han vänjer sig att åka bil. Vi hämtade honom i Stockholm men han gillade inte alls den resan och det är just dit jag mest åker, så jag hoppas innerligt att han kommer över sin avsky att åka bil annars blir det knepigt.