Konst och musik är två ”syndrom” som har sitt ursprung ur samma släkte.
I ett program på radio talade dom om den Svenska tonsättaren Johan Helmich Roman som levde och verkade på 1700-talet och att han, liksom andra musiker då, inte var speciellt högt aktade. Man ville gärna ha konst och musik men ingen skulle göra den.
I dag tror jag det snarare kan skapa en slags förvirring, en syssla som är lite svårplacerad.
Jag målar tolv musiker, alltså konst och musik i sin bästa förening. Varje dag framträder dom mer och mer. Individer med en bakrund och historia, vissas värre än andras.
I går var jag inbjuden till tempelriddarordens loge för en fotosession. Det var en väldigt spännande miljö. Vad fyra gråa väggar kan dölja och vilken värld som kan öppna sig när man kliver in genom en port.
Det ska så småningom bli ett stort oljeporträtt som ska dela plats med många andra gediget arbetade porträtt. Miljön var så pampig och den bar på så mycket historia, jag fick en fin lektion och rundvandring.