En målning går in i sista fasen, en inte helt oviktig process. Allt ska förstärkas och detaljer studeras. Denna del i målningen är kanske den mest briljanta, pricken över i:t kan man nog säga.
Många gånger mot slutet kommer känslan att; nu sabbade jag alltihopa, för att i nästa stund upptäcka att det tagit ett stort avgörande steg fram.
Framgång och misslyckande ligger många gånger nära varann. Kom ihåg det, alla som på något sätt undervisar.
Denna sista fas är faktiskt mer experimentell och ger utrymme för fritt tänkande och fritt måleri.
Dilemmat är att jag inte kan gå ifrån för att färgen måste hållas flytande.
Tobbe föreslog att jag skulle anställa någon för att jag inte hinner andas mellan varven. Vad skulle den stackarn göra?
Handla penslar och färg?
Eline tittade menande, detta som ibland blivit hennes uppgift, obetald!!! och uppgiften är nog inte helt enkel alla gånger.
Min obetalda ängel, du får iallafall mat och husrum 😉
