Detta börjar nästan bli klaustrofobiskt, möter vi vår undergång!
Ska världen begravas i snö, jag menar Tranås och kanske några platser till.
Bäst att hålla sig högt ovan mark, som i min ateljé t.e.x.
Tur att jag har mycket att måla så jag inte behöver lämna mitt skyddsrum på länge.
Stora målningar är det bästa jag vet, så det jag ger mig in på nu passar perfekt, två meter spännande oljemålning. Så mycket målarduk tar plats men är väldigt roligt.
Det är optimalt att ha fyra målningar på gång samtidigt, som jag nu har för tillfället, för att inte stirra sig blind på ett moment. Det är nyttigt att gå ifrån och rensa i perspektivet ibland.
Insnöad i Tranås.
Men nu är det fredag, Samuel är på kalas och har köpt present, det är ett projekt i sig. Han går maximalt in för varje detalj, inte bara presenten, även inslagspappret och val av snöre och hur texten på kortet skrivs. Allt är väldigt noga genomtänkt och ingen kan påverka hans tanke och beslut. Han är målinriktad, näst intill omöjlig att resonera med när det är ett område han tycker sig veta bäst.
Långtråkigt blir det aldrig med honom, min bästis!