Det är alltid lite hemlighetsfullt under porträttmålandet, jag kan inte visa något offentligt innan den som avporträtteras har sett och godkänt.
För det mesta kan jag visa upp porträttet när den är färdigställd. Men för tillfället väntar ett oljeporträtt på avtäckning i vår och då får jag naturligtvis ha tålamod och inte ”gå” före avtäckningen. Ytterligare tre stycken, en av ett lite annorlunda slag, är under arbete i min ateljé.
Det var värst vad seg denna vinter har varit, tror aldrig jag kommer ut ur lyan. Undrar om det inte är meningen att vi människor egentligen ska gå i ide så här års.
Någon slags influensa har drabbat familjen och man hinner inte riktigt återhämta sig innan nästa förkylning slår till. Tror jag fått något kroniskt tillstånd, kanske P.g.a. ett lösningsmedel som jag använder vid måleriet. Någon kunnig får mer än gärna berätta om du vet ifall det skulle kunna vara en orsak och förstås om det kan finnas något att göra åt eländet eller för att stärka och förebygga. Jag skrev faktiskt till giftcentralen i december då jag hade haft förkylning i fem veckor, fick inget svar dessvärre!
Jag känner att kraften mer och mer rinner ur kroppen, sol och värme är vad som står högst upp på önskelistan.
Nå ja nu ska vi inte sjåpa oss, det blir nog bra en vacker dag 😉
Sol – D vitamin = frisk, men solen förblindar och för att kunna måla efteråt får man ta till vissa åtgärder, dubbla solbrillor och en egentillverkad markis på det!!!! Snyggt!
Öppnar fönstret och släpper in solens krafter.
