Jag har ett barn, hon fyller snart 18 år! Ja hon är fortfarande i många avseenden ett barn, hon säger det själv. Ändå är hon en ganska mogen snart 18-åring. Hon satt med sin gitarr och trubadurade lite på Ljungs handelsträdgård under dagen då det var höstmarknad och Victoria Skoglund var inbjuden att signera sin bok. Fint och stämningsfullt, med nästan lite julkänsla.
Mobilbilder…!
Samtidigt i en annan del av stan var vi samlade för att demonstrera mot utvisningar av ungdomar, dom som fyllt…18 år och nu betraktas som vuxna!
Har man några barn så vet man att dom inte blir vuxna över en natt….eller?
Jag vill citera vad någon i samlingen sa: Är dessa ungdomar som kattungen man skaffar på sommaren, för att när hösten kommer överge i dikeskanten? (Inte ordagrant citerat) En slående liknelse.
Exempel på killar som flytt för sina liv och förlorat sina familjer på vägen, eller familjen som inte finns kvar i t.e.x. Afghanistan men ändå riskerar bli tillbakavisade dit, den listan över ungdomar kan göras lång. Dom kan alltså få vända tillbaka till ett land som dom kanske aldrig ens bott i, ett som föräldrarna tidigare flytt ifrån.
Dom togs emot och välkomnades med värme i Sverige och har fått bo här ett tag för att etablera sig och lära sig svenska, men nu ska dom ut för dom har blivit vuxna – dom har nått sin 18-års dag!
Till och med en liten Samuel kan förstå det vansinniga: – Tänk om xxxx inte får stanna, då kommer jag att längta jättemycket efter honom och så berättade han för mig vad som skulle kunna hända hans fina vän som han älskar så mycket om han återvänder till det land han flydde ifrån.
Det kommer påtagligt inpå oss.
Vi har kommit i personlig kontakt med afghaner som etablerat sig och får stanna men också även där ovissheten är stor. Denna bekantskap berikar livet, defenetivt!
Det är enastående medmänniskor på många sätt.
Så här kan man bara inte behandla någon endaste människa, helt orimligt.
Jag är faktiskt fullständigt bestämd på att -om det är möjligt- adoptera en 18 åring som riskerar utvisas, för att få den kvar hos oss.
