Visst har ju skolan dragit i gång också, det har jag inte missat!!
Samuel har börjat första klass. Han visade så stolt upp sin första mapp. En sån som dom äldre syskonen haft ett antal av och strött omkring här hemma, vet inte hur många dom har klottrat ner och slitit ut under åren. Nu kunde även han visa upp sin mapp, som ett bevis på att han blivit ett riktigt skolbarn! Han känner sig nästan jämnårig med dom nu, haha.. Det skiljer ju bara åtta, tio och tjugo år mellan han och dom, vår lille boss!
Min oro inför skolstart är enbart min egen. Ingen av mina barn är skuld till den. Jag kommer förmodligen ha skolångest vid den här tidpunkten även när mina barn blivit vuxna och slutat skolan.
Här skrev jag först ett långt inlägg om min egen skoltid, men ångrade det eftersom jag vet att ofta fel personer tar åt sig, och att dessutom dom lärare det skulle gälla förmodligen inte är i livet längre.
I bland får man överväga det man vill säga och också ångra sig.
Jag hade skolångest i alla fall kan jag säga, men det har jag varit väldigt noga med att inte överföra på mina barn.
Dagen då min förstfödda började skolan höll jag på att krypa ur kläderna av ängslan. Men hon älskade sin skola från första till sista dagen hon gick där. Jag är evigt tacksam för att skolorna där vi bor är bra.
Jag har ingen passande bild och orkar inte leta. Istället tar jag det senast tagna m.a.o. ett par bröllopsbilder!
