Elisia var på en hårdrockskonsert i Stockholm igår.
Strax innan hennes avfärd hade vi slagits av den fruktansvärda nyheten från Paris.
Det kändes inte helt ok. att släppa iväg vår unga fina tjej. En av attackerna hade ju dessutom förekommit vid en konsert av liknande slag.
Men vi försökte uppmana henne att om hon såg något skumt eller om någon börjar skjuta, lägg dig ner! – men hallå.. då blir jag ihjältrampad!!!
Just ja, idiotiskt! vad kunde vi råda henne till då? Vad gör man i en sån situation när inga råd går att ge?
Du får helt enkelt be en bön, det är nog det bästa du kan gör enades vi om.
Hon kom som tur var välbehållen hem ett dygn senare, med bara en svimning under konserten då hon hamnat längst fram vilket nog var en större risk och som vi hade glömt varna henne för.
För egen del är jag trygg men hur kan jag vara säker på att mina barns framtid och deras eventuella barn kommer att få uppleva samma trygghet. Ska vi uppmana våra barn att i framtiden inte föröka sig, att världen är för orolig.
Nej det enda jag kan hoppas på är att dom står starka och håller sig nära Gud.
Även då människor runtomkring hyser agg, människor som helt enkelt har tröttnat och inte kan tro på en god Gud.
Att stå upp frimodigt vad som än händer. Låt er tro och er kärlek vara det starkaste ni har, det är det enda jag kan råda dom till.
rock n roll