Nu när det är allhelgona ska vi tänka på våra anhöriga som gått bort, som om jag inte gjorde det annars. Tänka på och hedra den döde lite extra. För vems skull? För den som är så upptagen alla andra dagar om året för att komma ihåg sin anhörige kanske. Jag tycker absolut att det kan vara en fin tradition när alla samlas vid gravplatsen, tänder ljus och kanske får tillfälle att prata om det svåraste som finns, döden. Man kan ju göra denna dag till ett tillfälle, kanske för den som har svårt att beröra ämnet och verkligen prata om livet och döden på ett öppet sätt.
Själv förändrades något i mitt liv när min far gick bort, något som inte går att fyllla ut på en dag som denna. Det får jag leva med varje dag, och jag vet att varken han eller jag sätter något extra värde i att ha en ceremoni just denna dag för att hedra, men däremot kan vi på allhelgona ta oss tid för reflektion oavsett om vi vill eller har en gravplats att besöka, och framförallt visa kärlek för dom vi har kvar.
Fridfull allhelgona helg.