Alfred-valp

En trogen följeslagare är vad jag fått. Från en dag till en annan har jag någon som är efter mig överallt. Det är otroligt intensivt med valp, ständigt pass. Alfred-valp är med mig i ateljen och där får han det lugn jag hoppats på. Han ligger bredvid mig och sover i ett par timmar. Däremot kan han plötsligt få för sig att jaga min pensel när jag målar och då vet jag att det är dags att ta paus. 

 

Det är inte lika lätt att få hundvakt som barnvakt och jag hoppas att han vänjer sig att åka bil. Vi hämtade honom i Stockholm men han gillade inte alls den resan och det är just dit jag mest åker, så jag hoppas innerligt att han kommer över sin avsky att åka bil annars blir det knepigt.

Född som hundvalp

Blev lite knäsvag i dag, min skalle är förvriden.
För några år sedan mötte jag en stor och ståtlig schäfer. Jag minns det mötet än, för han var såå otroligt fin.
Jag är född som valp till en schäfer. Vår hund Doltchi fick valpar samtidigt som jag var bebis och hon inkluderade mig i kullen som en av hennes valpar.
Visst tycker jag om hundar i allmänhet men schäfer har alltid haft en speciell plats och jag tror absolut det beror på att jag ingick i en schäferkull från början.
Det man måste vara medveten om är att en sån hund varje dag kräver flera timmars motion och därutöver annan stimulans i form av träning och den tiden har jag inte direkt varit beredd att lägga, därför har det inte blivit någon schäfer.
Nu söker alltså en maffig schäfer ett nytt hem och jag blir alldeles svag!  Kenneln drivs av mina flickors f.d. lärare.
När vi för några år sedan var i en affär utbrast Eline: –Där är min favoritlärare!
Elisia kom -ovetandes Eline- efter och utbrister: -Där är min favoritlärare!
Det var dock inte en och samma lärare dom pekat ut, Elines lärare var en man och Elisias en kvinna, men dom två är gifta och driver kenneln tillsammans.

I en av deras kullar fick en gång i tiden två valpar mina flickors namn, kan man bli stoltare.

Jag som valp och mina fina syskon.dsc_4626 dsc_4628 dsc_4629