Livet i ateljén

När jag gick med Samuel till förskolan i morse så fantiserade han om leksaker som han ville ha.
– Men förresten så önskar jag mig det för då kostar det inte pengar.
Kostar det inte då upprepar jag?
Nej för tomten kan bara gå in och plocka på sig saker utan att betala!
Men är inte tomten en tjuv då?
Nej för han är tomte och dom får göra så!
Han vill gärna fortsätta tro att tomten finns trots att han tidigare deklarerat att tomten är en utklädd vanlig människa.
Detta går dessvärre inte över när barnen kommit upp i vuxen ålder, visserligen kostar det inte att önska men tomten måste faktiskt också betala.
Samma sak gällde en kvinnlig tiggare som hakade på mig in i affären i går och som plockade varor hon önskade sig och la i min korg i tro att det var en självklarhet hos mig att betala hennes varor, tills jag markerade och fick stopp på hennes önskemål varpå hon gav mig en djupt besviken blick då hon bara fick två bröd och ett köttpaket. Jag var tvungen att förklara att jag inte kunde tillfredsställa alla hennes önskemål.
Fast nu börjar jag misstänka att … det kanske är jag som ÄR tomten!!!

Min oas är nog den tryggaste plats i världen att befinna sig i just nu. Här blickar bara vänliga ögon mot mig, för närvarande fyra barn tre vuxna och som extra vakt en gepard en schäfer och papegojor. Det låter aningens galet och det är det också. Flera superstora och mindre målningar på gång som jag jobbar parallellt med.
Visst blir det rörigt och visst vill jag ha ordning men ibland får man bara släppa taget.
Jag visar sällan mina målningar hur som helst utan beställarens tillåtelse men en liten tjuvblick in i min röriga ateljé vill jag ändå bjuda på.

Söta barn under arbete.
barnporträttblyerts

Ops! Den optimala oordningen!!!
ateljeskrivbord

 


Ytterligare två fina barn under arbete, storlek 100*75 cm.
koltavla