Själsligt spektra och pumparock

Det är tur att varje högtid har ett visst mått av kreativitet.
Så här på hösten och vintern är det så mycket innesittande, och passivitet skapar dödsångest för själen.
”Jag vill göra inte titta” sa Samuel som fyraåring en gång när jag bad honom titta på för att se och lära, Jag vill göra inte titta!
Det har blivit ett väl använt citat som säger mycket om en viss typ av person. Jag känner så väl igen mig i honom och han fångade hela sitt själsliga spektra i en enkel mening, så begriplig för alla.
Det går inte att säga till honom; sluta med det där, du får inte, du kan inte.
Jag känner igen det jag tror han känner just då, bakbunden med en viss själslig dödsångest.
Men med åren vänjer man sig likt ett lejon i fångenskap.
Jag vill kunna tämja Samuel-lejonunge men jag vill inte sätta honom i bur.

Tillsammans med sin otroligt fin glada och snälla kusin blev det kreativ pumparock i går.

Efter att ha kommit hem från affären och att vi börjat söka coola bilder på nätet insåg jag hur svårt det skulle vara för mig att hålla fingrarna borta från pojkarnas pumpor så jag åkte och köpte en egen.

I timmar stod han och karvade frenetiskt i denna pumpa.

 

Finaste kusin med sin pumpa.


 

 

Första pumpan och halloween!!

Det finns väl inget estetiskt vackert med halloween!
Det är nog därför jag aldrig kunnat förstå varför vi ska ha det.
Men i kväll fick Samuel gå runt för första gången till nära och kära tillsammans med sin fina svensk-amerikanska lilla vän och uppleva halloween på riktigt. Vilken fröjd!

Han och jag var förstås tvungna att göra en snygging till pumpa som han blev så fest vid att han helst hade velat ha den med sig i sängen, men när det var läggdags insåg han att den nog var lite för läskig för att ens ha i sitt rum.
Jag ville förstås passa på och ta lite foton i regnet när vi kom ut ur affären efter att ha köpt vår livs första pumpa. Han var dock inte lika road av tanken, så det fick gå undan.

pumpa samuel samuel-ett grafitti grafitti-ett

 

 

pumpa-tre

pumpa-ett