Oljeporträtt i slott och gårdar

Även om jag är porträttmålare med intryck från vår tid så följer jag traditionen från århundranden tillbaka som definitivt lämnar avtryck åt historien.
Oljeporträtt har prytt slott och herrgårdar lika länge som gårdarna har funnits.
Det finns ingen anledning att kopiera den forna tidens stil men det är ändå viktigt att följa det klassiska måleriet om det ska smälta in i en miljö tillsammans med historiska oljeporträtt.
Inga slott och herrgårdar utan oljeporträtt!

Porträtt i moderna miljöer är naturligtvis också ovärdeligt.

(Porträttet speglar sig i ipaden)atelje

Jag fick muta Samuel med att lova gå ut och skotta snö tillsammans om han skulle ställa upp för fotografering, här föreställande en liten pojk från förr. Dessvärre fanns det ingen snö att skotta när vi väl kom ut.

barnfoto dsc_5695

Istället för blommor kom Torbjörn hem med gods och gårdar till mig i kväll, så passande.
För som sagt inga slott utan oljeporträtt.

gods-gardar

Avgångsporträtt / en maträtt som inte alltid går hem

Jag håller på med ett avgånsporträtt för tillfället.
Det är ett klassiskt oljeporträtt i formatet. 70*90 cm. Jag närmar mig slutet men har viktiga detaljer kvar, samt det jag kallar för dolda drag, dvs. anletsdrag som inte går att peka på specifikt men som finns där och är fullständigt unik hos varje vuxen människa -som präglats av livet-. Det är den mest spännande processen under målararbetet tycker jag, att hitta en persons alldeles unika prägel. Jag skulle nog vilja säga att det är detta som är den största konsten i porträttmåleriet, som gör det till ett konstverk.

mala-i-olja

 

Senare under eftermiddagen bjuds det på surströmming här hemma. En mycket kontroversiell maträtt, eller hur! Får se vad de besökande kommer med för årgång på burkarna och om vi lever i morgon. I min egen familj är vi inte helt överens om smaken eller rättare sagt är jag helt ensam att uppskatta det.

Dom står för den dagliga underhållningen… ofta samtidigt men med olika låtar!!!

elisia
abraham

Konst eller fotboll?

Vi har blivit riktigt fotbollsnördiga i familjen, eller inte!
Samuel spelar och säger: jag är inte så himla bra men det är roligt! Med den känslan kan man nog klara av det mesta.
Nja jag kommer nog aldrig bli ett fan, såvida inte Samuel utvecklar sin talang i takt med sin glädje. Vi var på fotbollsmatch igår när Elisias pojkvän spelade, visst är det häftigt att se men jag tycker inte om när dom krockar ramlar skriker och svär så...fotboll är nog inget för mig, men jag håller i så länge min omgivning önskar.
Däremot är konst och samtal kring konst förtrollande intressant, så tycker jag och är väl inte den första som upplever att sport och konst inte alltid samspelar. Det är nog bara så att man är skapt till det ena eller det andra, och undantagsvis till bägge.
Mitt tidigaste minne var vid ett besök vi gjorde i ett fint hus med målningar på väggar och dörrar, där en man hade en stor ateljé. Från övervåningen kunde man se ner i ateljén genom en lucka i golvet. Minns att jag tänkte: ett sånt rum ska jag också ha. Huset var Carl Larssons i Sundborn fick ja senare veta. Bilden av hans ateljé har sedan följt med tills jag kunde göra min egen. Att det skulle bli porträttmåleri kanske var en tillfällighet, han målade ju också porträtt, men lite för romantiskt för min smak. Men det är väldigt spännande att besöka gamla konstnärers hem, tyvärr dominerade männen målaryrket, så även hos familjen Larsson i Sundborn där hans hustru Karin också var konstnär.

image image

Slipper sitta!

Jag sitter i min ateljé omgiven av ganska starka dofter just nu, därför tar jag en liten paus här!
Jag tänker på dom porträttmålare som påstår att levande modell är så viktigt för resultatet. Skönt för den man som jag målar just nu, ( avgånsporträtt av styrelseledamot för brandbolaget i Stockholm) att inte behöva sitta och andas in dessa ångor!
Jag anser det ganska onödigt att så stenhårt hålla fast vid gamla traditioner med flera timmars sittning. Jag tycker man kan förnya och vara beredd att anpassa sig till den tid man lever i och dessutom vad tekniken erbjuder, med stora fördelar. Kunna arbeta med det tagna fotografiet i ett fotoprogram och få fram fina färger och förstärka andra egenskaper som knappt verkligheten kan erbjuda. Jag gillar den möjligheten och anser att resultatet av en målning blir minst lika bra -ja nästan bättre- om man bara är intresserad och lite insatt i det.
Fast jag vill gärna träffa den jag ska porträttera och känna vem det är jag ska jobba med, den kontakten får jag vid fototillfället.
Här hade jag tänkt lägga in lite bilder på målningen jag håller på med, men kamerans batteri var urladdat! Baksidan av tekniken, ha ha !
Några andra oljeporträtt får fylla det utrymmet i stället!

image

 

 

image

 

Denna unga man hade haft svårt att sitta modell, men jag fick en intensiv och rolig fotosession tillsammans med honom.image

 

Äkta klassiskt, lite dagsnoteringar

Jag tittar inte på väderprognosen, det är säkrast så och njuter just nu istället.
Det är väl skrock eller något. Det här vädret kan så få vara för resten av… livet!
Förutom att trädgården är värdelös att plantera i, berg berg berg så har den mycke annat fint i stället. Man drunknar i körsbärsblommor just nu.
Extra glad också över att det är så gott om små pollinerare i träden i år.
blommor humla Vissa möbler är oersättliga, som den gamla trädgårdsmöbeln jag just oljade för tusende gången. En trädgårdsmöbel sedan förra husets första ägare!!!
Jag har en förkärlek till gamla möbler.
Köksmöbeln däremot är kanske inte så typisk för dagens småbarnsfamilj, men det finns något inbyggt psykologiskt i stolarna tycker jag. Torpare och herrgårdsfolk, vem väljer vilken stol? konstigt nog vill dom flesta sitta på stolarna med lite högre klass.
Olika men lika charmiga och med mycket historia. För mig skapar det en trygg känsla på något sätt.
DSC_0017Untitled…så har en efterlängtad son storebror lillebror äntligen återvänt efter att ha varit på läger i Blekinge. Det blir konstigt tyst när ett barn är borta.syskonJag skrev precis till en ung tjej som håller på med ett projektarbete om porträttmålare,
Det äkta hantverket kan inte ersättas av datorer, det var dagens sanning! hm…intressant ämne!
baby

Miljöpolis

Nu är en ny målning påbörjad och den blir kadmiumröd.
Finaste bakgrundsfärgen, vilket uppenbarligen också beställaren tycker då det är deras andra porträttbeställningen med det färgvalet. Dessvärre en färg hårt rannsakad och debatterad av miljöskäl. Därför petar jag alltid tillbaka överbliven ren färg i tuben, för inget ska slängas utan i så fall lämnas in till miljöstation.
Kadmium är omöjlig att ersätta pga. sin opaka egenskap och oersättlig för oss porträttmålare.
Vill man få valuta för pengarna så väljer man den färgen som bakgrunds färg!!! 🙃
Men som sagt inte direkt ett miljöklassat alternativ.

image image

Blyertsporträtt

När jag gör porträtt i blyerts vill jag gärna ha lite extra liv och personlighet i bilden för att det inte ska bli ett uppställt eller ett tråkigt porträtt.
Det krävs lite mer av fotografen, av den anledningen fotograferar jag helst själv för att lära känna och få till den personliga karaktär som porträttet kräver.

blyertsportratt portratt i blyerts

Porträttmålare

Just nu håller jag på med två barn i blyerts. När jag gör porträtt i ett så pass enkelt media så lägger jag med fördel gärna till något extra levande drag i bilden. När det är barn kan man som i nuvarande fall låta barnen vara i rörelse och lek medan man fotograferar.
Jag var ensam med dessa två barn när jag fotograferade dom, vi hade livliga diskussioner och jag blev snabbt deras tillfälliga fotograferande lekkamrat. Jag fick se deras karaktärer och fick fram personliga och härliga drag som jag tycker var beskrivande och levande.
Får se om jag tillåts visa upp porträtten här så småningom.
När det handlar om vuxenporträtt får man naturligtvis agera lite annorlunda. Då kan en ide  istället vara att lägga in effekter och arbeta med bakgrunden lite mer.
Det finns mycket man kan göra så länge fantasin tillåter det.

hå

Mina skatter

När följande barn, nåja dom är mina barn annars kan man nog inte kalla alla fyra för det  längre, när jag drog iväg dom till Borghamn för en fotosession var koncentrationen och nervositeten jag kände större än vad den någonsin annars är då jag ska fotografera människor.
Aldrig är det så svårt att fånga mina modellers intresse som när jag ska ta kort på min egen barnskara. I vanliga fall tar jag ett antal bilder på en halvtimme upp till en timme. I detta fall tog det tre timmar och ca. 130 bilder, men ändå blev inte något helt som jag önskat mig. Hur mycket jag än apar mig så roar jag ingen, jo kanske möjligtvis lite den äldsta och yngsta.
En titt på ett par förlagor inför kommande stora målning, det blir att få pussla ihop några bilder vilket jag nog hade räknat med också. Jag kommer i mån av tid att måla det stora grupporträttet på barnen i olja.
Den första bilden som jag sedan länge planerat ha som bakgrund är en reviterad fiskestuga från hamnen i Borghamn. Jag kan känna atmosfären och doften från Vättern i den bilden, vilket är viktigt senare i målningen.
I den andra bilden står dom på förbjuden mark i stenbrottet, ljuset där är fantastiskt men miljön alldeles för rörig. I den bilden gillar jag deras position vilken jag kommer att använda.
Jag kommer även göra om en del och lägga till lite detaljer för att få fram det personliga.

Mina skatter.

FullSizeRender
19

Alla vackra!

Min regel är att lägga ribban så högt inför påbörjan av en målning att jag med största sannolikhet inte når upp. Men det är mitt sätt att komma åt det håll jag vill och jag tror det är ett effektivt sätt att utvecklas på. Det är alltid en utmaning och väldigt roligt.
När jag ska porträttera en person så ser jag ett vackert och intressant ansikte, alltid.
Jag vill gärna höra vad den som ska porträtteras tycker är intressant och vackert hos sig själv. Det är faktiskt vad jag vill när jag möter en människa, vad tycker du är mest intressant hos dig.
Vi ser på oss själva med ögon som andra inte gör så det vore synd om jag missade det du tycker är allra finast.1

ufo

taget ur mitt porträttgalleri