Tillbaka

Samuel fick ligga två nätter på Eksjö lasarett. Det är lite coolare att ramla i skateparken och bryta armen än att ramla av en stol som Elisia gjorde en gång, konstaterade Samuel och jag. Men att det sen skulle kräva mer än en operation var absolut inte lika coolt.
Nu är älskade lillebror hemma iallafall, välmående om än något omtöcknad. Det värsta för honom har varit all väntan. Att ligga stilla i en säng i två dagar var en pers för honom. Han var fantastiskt tålmodig och muntrade upp all personalen med sitt glada humör. Dom ville behålla honom som en glädjespridare, men han kom hem tillslut till en familj som längtade.

Två glada killar, strax innan.

Samuel och Eline ägnade sig åt avancerad sjukgymnastik i morse som slutade i dans.

 

Nu väntar ateljén, ett oväntat avbrott så här innebär ganska mycket mer jobb än vad man önskar. I dag ska iallafall en tavla skickas iväg och jag överlåter ansvaret till postnord. Ofta levererar jag själv men ibland är det smidigare att skicka med post och hoppas på att det kommer fram!!!
På fotot längst ner till vänster är några förbrukade ”mjölkförpacknings-paletter” bästa uppfinningen.

 

Målar i slowmotion

ID-fotografier som man bär runt på och ganska ofta är tvungen att visa upp är inte alltid lika smickrande som många andra bilder man har på sig själv. Därför tycker jag det finns anledning att ta bilderna själv, dom blir bättre och man behöver inte dölja porträttet med tummen.
Jag har tagit många såna och det går snabbt och är smidigt.

Ateljén är det varmaste rummet i huset och allt går i slowmotion, men jag försöker måla en stund varje dag. Men denna sommar är verkligen extrem.

Det har varit så många varma dagar och funnits många chanser att ta ljuvliga sommarbilder på denna lille, ändå valde vi idag första dagen som var lite mulen, att fotografera inomhus. Det var varmt med blixtarna så processen gick fort.
Vår lilla Sakarias.

Kör alltid fel!

Idag var tanken att jag skulle åka en sväng till Scandinavia photo i Bankeryd. Det borde ju inte vara några konstigheter, eller?
Scandinavia photo besöker jag ett par gånger om året och ändå lyckades jag köra fel tre gånger. Kan medge att mitt lokalsinne inte är att skryta med.
Denna butik är för en fotointresserad ett mycket inspirerande ställe som kan erbjuda allt från minsta lilla fotopryl till den allra värsta proffsutrustningen, fotoutställning, sympatisk personal och t.o.m. kaffe upplyste mig min mor.
Jag fick vad jag behövde där… tror jag! För tillfället i alla fall.

Kolla gärna in fotosidan.

Detta är dock en gammal godingkamera.

När det gäller fotografering och inte minst studiofotografering finns det inga gränser för vad det kan kosta. För mig är fotograferandet en nödvändighet i mitt arbete som porträttmålare så jag sliter ständigt mitt hår i förtvivlan.
Jag är absolut ingen tekniknörd men jag kan bild. Tekniken måste vara begriplig och fungera. Det gör sällan något av det!
På väg hem åkte jag förbi konstnärsbutiken Westers i Jönköping, eller rättare sagt, det blev en del snurr även dit innan jag kom rätt. Fattar inte, dom här butikerna jag besöker allra mest hittar jag ändå inte klockrent till. Min teori är att om man alltid har kört fel så kan man ju också bara hitta den vägen, alltså fel väg för jag vänder alltid på samma ställe dessutom.
Mitt ärende tog max en timme och hela resan 5 timmar 😬

Kvällens fotopyssel, man får inte glömma bort vikten i att leka och fantisera ibland.

 

Vilja att hjälpa

Ibland blir det tvärstopp i ateljén, ingeting fungerar och allt verkar kört.
Jag vet ju att det känns så mellan varven för att sedan släppa och gå åt rätt håll igen. Det är en ständig bergochdalbana. Jag vet att det kommer tidpunkter i ett målande som det bara känns fel men jag vet också att det alltid vänder. Det är något som gör att det måste vara så bara.

Just nu är det ett oljeporträtt jag håller på med där kompositionen inte ville hålla sig innanför ramarna. Jag bestämde mig för att byta miljö och bar med mig målningen till fikarummet där de övriga i familjen satt och jag började förklara mitt problem i brist på annat samtalsämne och hade absolut inte för avsikt att bli hjälpt med mitt problem. Men min dotters pojkvän började engagera sig och tillslut hade vi löst det. Ibland är det till stor hjälp att någon bara har viljan att hjälpa.

 

 

 

Muta Samuel

Jag har visserligen en bra kamera men den är långt ifrån så bra som jag vill ha.
När jag blir pensionär ska jag bli en grym porträttfotograf, ha ha 😉 Det är mitt nästa yrke.
Nej jag ångrar mig direkt, porträtt i olja är så mycket mer. Jag ska möjligen bli snabbare på att måla, för det är just problemet; att hinna med alla bra idéer.

Jag mutade min lilla modell, för jag har sneglat på en bakgrund varje dag jag varit nere i pannrummet för att elda bland ved, rasande murbruk och spindlar. Bästa fotomiljön.
Idag lockade jag Samuel med karameller för att ställa upp, men det är alltid han som dikterar och bestämmer poserna vid fotografering. Kan man fota honom så klarar man alla utmaningar för fotografering. Snart är han för stor för att kunna muta, men släkten sköter om det och nya modeller tillkommer.


 

 


Oljeporträtt under arbete

Om någon skulle ha missat så målar jag porträtt!!!

Det är inget jag så ofta visar upp i mina inlägg av hänsyn till de som avporträtteras.
På porträttsidan finns dock en del av de färdiga porträtten.
Jag har just nu en färdig målning på en fin äldre man och en pågående målning av hans hustru. Då hon inte längre finns i livet så målar jag efter beställarens eget fotografi. Lite mer jobb men det är ett möjligt tillvägagångssätt.

Ett pågående oljeporträtt utan att avslöja för mycket.

Fin snögubbe, spontant måleri

Har inte ägnat mig åt spontant måleri på länge, inte mer än hur man inom rimlighetens gräns kan vara spontan under kontrollerade former då man målar porträtt.
Men nu får jag lägga in en annan växel och släppa tyglarna. Jag har en beställning som kräver en helt annan typ av koncentration. Det kan nog vara bra som omväxling, även om jag känner mig en aning ringrostig.
Tyvärr kan jag ju inte berätta om bilden ännu.

akryl

malaFör intresseklubben;)
När man målar i olja är man beroende av någon form av palett. Jag har provat många, men denna är sämst. Den ska absolut inte absorbera, men den suger upp all vätska och lämnar kvar en glanslös torr färgklick på några timmar. Det är lösa blad och jag har varit tvungen att grunda varje blad, helt värdelös om jag får råda!palett

 

Samuel och jag byggde den finaste snögubben i år, ingen kan klå den!
Vi är så stolta!!

snogubben

 

 

Det är ju inte så svårt om man har lite fantasi 😉

gubbar

 

Åke ”Ufo”/bokutgivning och basket

Dagarna fylls alltmer med basketträning. Jag har ärligt talat alltid tyckt att basket har varit urtrist! men det blir spännande att ta utmaningen, kanske jag blir en supernörd HA!
Samuel har just börjat träna basket när fotbollen har säsongsuppehåll. Han behöver verkligen träna för sin överflöd av energi.
Han hade träning på förmiddagen och efter det åkte vi på Abrahams match mot Nässjö basket.

Nässjö hade ett superlag!

Elisia lyckades inte helt undvika mig.

askadare

Lite träningssnack i pausen, dessa viktiga förebilder för en liten kille.

imageimage

 

Efter det var vi på Ida Tidmans bjudning och gratulerade henne till den nyutgivna boken. Det är så otroligt roligt att få se när en ung människa tar ett kliv längre i livet.

image image
Eline på omslaget av boken.
Jag har använt Eline som modell i många år, hon har den där graciösa beniga kroppen som man gärna vill använda i studiesyfte, den utrycker på något sätt så mycket.

image
Hon höll presentationen av sin bok i ett äldre välbevarat hus mitt i Tranås. Där på den handdekorerade väggen hänger ett gammalt fotografi på Åke ”ufo”, en yngre version.
Jag målade denne spelman strax innan hans bortgång för flera år sedan. Ett porträtt som finns i mitt porträttgalleri.imageimage

Slå knut på inspirationen

Inspiration är inte bara behaglig.
Likt alla andra gör jag mina plikter när jag arbetar, vilket innebär att måla det jag blivit ombedd att måla!
I går kväll råkade jag på en sida när jag sökte efter en annan svensk konstnär, ett register över inköpta verk. På listan dyker plötsligt två målningar av Lene upp.
Lusten att hänge mig åt det fria måleriet sköljde plötsligt över mig, det jag ofta får kämpa för att mota tillbaka!
Porträtt är fantastiskt roligt. Men det där som bubblar inuti, den där intensiva känslan som många kanske tillfredställer genom att träffa vänner, laga mat, shoppa läsa böcker eller vad det nu kan vara, finns för mig i det fria måleriet!
Tänk att kunna göra mer av bägge delarna, både porträtt och fritt måleri😊
Problemet är det som nog alla skulle vilja ha mycket mer av….tid!

image

 

 

 

Miljöpolis

Nu är en ny målning påbörjad och den blir kadmiumröd.
Finaste bakgrundsfärgen, vilket uppenbarligen också beställaren tycker då det är deras andra porträttbeställningen med det färgvalet. Dessvärre en färg hårt rannsakad och debatterad av miljöskäl. Därför petar jag alltid tillbaka överbliven ren färg i tuben, för inget ska slängas utan i så fall lämnas in till miljöstation.
Kadmium är omöjlig att ersätta pga. sin opaka egenskap och oersättlig för oss porträttmålare.
Vill man få valuta för pengarna så väljer man den färgen som bakgrunds färg!!! 🙃
Men som sagt inte direkt ett miljöklassat alternativ.

image image