Musik-konst-ande

Det var en härlig upplevelse att titta på tv i kväll. Pristagarna av Polarpriset, dels Metallica jättehäftigt såklart, men den afghanska man som grundat musikinsitutet i Afghanistan där det tidigare rådde musik förbud, så otroligt fint att höra hans ord. Vilket mod!

Jag anser att musik-konst-andlighet hänger ihop och är livsviktigt för vår överlevnad. Hur tänker jag då? Kropp och själ hänger ihop, där finns något basalt som har en betydande funktion. Det är kittet mellan kropp och själ.

För min egen del är dock själen mer fungerande än kroppen.
Under hela den kalla vinter/höstperioden känner jag en virusinfektion i kroppen, inte så att jag smittar, var så lugn. Men så gott som varje dag känner jag en infektionskänsla och häver i mig mängder av ingefära. Jag har i många år funderat varför det är så, för när sommar och värmen kommer är den känslan helt borta. I dag har det varit kallare än på länge och direkt känns det i kroppen…stort frågetecken? 

Dagens tankeställare

Jag ser på våra barns tillgångar och till den exploatering som flödet överöser dom med dagligen.
Att dagens predikan tog skruv hos var och en som fick plats i den fullsatta kyrkan är ingen tvekan.
Guds kultur, Evighetens kultur! Är det eftersträvansvärt?
Vi har satt vår trygghet till det vi själva byggt upp och vi suktar efter mer, det som vi gjort till vår kultur. Samtidigt ser vi på våra unga med oro över det tillstånd dom befinner sig i och fler som mår sämre än någonsin.
Jag stängde av Nyhetsmorgon i TV4 för att åka till kyrkan. Det sista jag hörde var en ung kvinna som tagit sitt liv för att hon blivit uthängd med en privat video på sociala medier, och det konstaterande som vi ständigt konfronteras med, att den utveckling vi själva bidrar till är också den som fäller oss. Vi matas och vill dessutom bli matade med det vi tror ska utveckla oss och göra oss mer produktiva, sociala, ge oss popularitet mer status och respekt. Var sitter bromsen?
Som av en händelse hade det tidigare i programmet varit en intervju av en kvinna som berättade om sin uppväxt i Brasilien, hur hon levde med sin mamma i en grotta utan några som helst bekvämligheter, så primitivt och tillsynes fattigt man bara kan tänka sig.
Det var inte lätt men jag var lycklig,
sa hon.
Hon blev så småningom adopterad till Sverige, hur mår hon idag? Det förtäljde inte historien. Förhoppningsvis reflekterar hon och har lärt sig av sina erfarenheter vad verklig rikedom är. Kanske har hon blivit invaggad i Guds kultur, Evighetens kultur.

bibel

Porträttmålare

Porträttmåleri är en viktig konstform i kulturen. Dom s.k. selfies som löper likt en epidemi i dag säger en del om det förgängliga i tiden. Vi vill gärna ha snabba bilder på oss själva och varandra som vi kan dela med oss av. Så har det alltid varit och kommer alltid att vara.
Vi vill gärna ha bilder på människor, det finns något som lockar särskilt mycket i den konstformen.
Vi kan backa tillbaka några århundraden, men än i dag kan vi betrakta och analysera människans beteende, utseende och tiden hon levde i, tack vare måleriets beständighet.
Så porträttmåleriet är nog det enda man med all säkerhet vet kommer att bestå.
Som porträttmålare är det viktigt att kunna skildra den tid man lever i. Det är annars inte så mycket som kommer att hålla historiskt, därför är det så viktigt att det klassiska kulturarbetet får finnas med på ett hörn.
Jag är porträttmålare för att det måste finnas såna!

 

blogg

Livets sköna stunder.
Årets första fika i trädgården med kusinerna.