Roligt med barnkläder

Det känns nästan skamligt att erkänna att jag tycker det är vansinnigt roligt med kläder till barnen. Varför? Jo kanske för att det verkar ytligt! Eller för att det betraktas som onödigt  lyx, vad vet jag?
Det är inte så ofta jag köper kläder men när jag väl gör det vill jag göra det med omsorg. Till tonåringarna har jag inte mycket att säga till om förstås, vad roligt det hade varit om jag fick bestämma vad de skulle ha på sig 🙂 Samuel får jag köpa till fortfarande även om han också börjar bli medveten, allt ska vara rock`n roll!!
Minns när jag hade köpt en söt stickad nallemössa och han hade den första gången på förskolan, när han kom hem frågade han, visst är väl min mössa cool och tuff och inte söt va? självklart är den cool sa jag, inte helt sanningsenligt kanske.nalle
Pojkar i all ära men det är inte lika roligt att köpa kläder till dom. Jag var på förmiddagen och kikade runt lite bland klädaffärer varpå jag efter en snabb summering konstaterar att det i en affär fanns minst tio vinterjackor för flickor och tre stycken för pojkar.
Dessutom är jag extremt..verkligen extremt färgkänslig! vilket har medfört att jag själv ofta har valt att klä mig i svart eller vitt. Färger måste vara perfekta för att inte få mig att må illa. Då det gäller killkläder är det inga problem för där finns inga färger, hm!!!
Barnkläder ska såklart ha färg, men då har tillverkarna ofta svårt att få till den där störtsköna färgkombinationen. Jag har tänkt på att man får gå till specialbutiker och betala mycket mer om man vill ha en fin färg, som om den skulle vara mycket dyrare bara för att den har en iögonfallande kulör, färg som färg kan man väl tycka, det ska väl inte behöva kosta mer. Hur svårt kan det vara? tror jag ska bli designer, haha!
Visst kan olika kulörer kosta olika mycket men man behöver ju inte använda dom dyraste ultramarin eller kadmium för att åstadkomma fina färger. Jag skulle kunna skriva en hel del om färg, men nu får det kanske räcka!

Min färgglada kille.
hoppstutts

Lite mycket ibland

Har plötsligt blivit sugen på att sy. Jag har nästan gett upp att hitta det jag verkligen vill ha, och när jag hittar något så kostar det skjortan (dyr sådan vill säga 😉
När min äldsta dotter var liten och tider fortfarande gick att prioritera, sydde jag mycket mysigt. Det längtar jag efter ibland. Jag vet ju precis vad jag vill ha och hur det ska se ut men det verkar ingen annan tillverkare veta och då måste man göra det själv.

Abraham är och har aldrig varit särskilt stresstålig och det höga tempot har tagit ut sin rätt. Han har varit hemma i några dagar, men barn läker och kommer igen snabbt så nu är det full fart igen. Det är svårt för honom att få ihop musikskolans alla tider med den vanliga skolan och utöver det återstår knappt någon ytterligare fritid. Det blir alldeles för mycket ibland, men musiken är inget man kan prioritera bort för hans del, inte skolan så gärna heller förstås.
Vi hade en pianostämmare här som gjorde underverk med vårt gamla piano, Abraham blev överlycklig och det var den bästa gåvan han kunde få.

Ibland måste man få ha det så här också.

abr
Jag jobbar med ett syskonporträtt, det tredje av samma i ordningen. Jag har nu präntat dessa fyra killar så att jag aldrig lär glömma deras drag. Annars är jag tyvärr helt värdelös på att känna igen människor, konstigt nog.

Storm och skapande

Det blåser rejält ute. Varför är just storm och stark vind så ångestframkallande undrade vi just, för det verkar vara många som känner den där krypande oron i kroppen när det blåser kraftigt ute. Ösregn däremot tycks ha en mer lugnande effekt på oss.
Jag hade lillkillen med för att handla kläder till mig i dag, efter att ha gått runt och kikat tålmodigt en bra stund så suckar han och säger, det finns inga kläder här som passar mig. Flera ömsinta leenden mötte honom. Fyra år och kille, det är inte så lätt att hitta rätt bland alla damkläder.
Trots ångestladdat väder så finns det så mycket härligt som man inte får glömma bort.

För närvarande är han besatt av att teckna figurer, på allt. (Även på tapeter tyvärr)
Han är lika uppfylld av detta skapande som jag är.s