Nya vägar, campingutställning

Har just lärt mig att det är riskabelt att försöka tolka Dan Wolgers.
NEJ SLUTA INTE LÄSA NU!

Jag skriver om livet, inte om obegriplig konst. Oavsett vad man tycker om konst så har alla människor sitt inre rum, som bara finns där, och hos vissa sipprar det ut något odefinierbart därifrån. En del av dom som inte kan hålla tätt kallar sig för konstnärer. Är det komplicerat?
Nej, inte alls.

Som läget är just nu så måste jag välja en alternativ väg för att ta mig igenom en liten ekonomisk kris. Jag tror det kommer bli ett lyft och ge ännu mer skaparglädje. Jag ska till hösten jobba en tid som bildlärare! Det som sitter i ryggmärgen ska nu omvandlas till något verbalt, hur det ska gå till är omöjligt att veta just nu, men jag får börja arbeta lite med en annan del av hjärnan skulle jag tro.
Viktigt att poängtera är att jag kommer i samma utsträckning som förut att fortsätta med beställningar och måla själv förstås.

Jag tycker inte om konst, jag tycker om livet, Dan Wolgers
Konst ska vara meningslös, Dan Wolgers
Försök inte förklara konsten, Dan Wolgers
”Det är upp till betraktaren vad den ser i ett konstverk” det är en lögn, Dan Wolgers

Observera att detta är Dan Wolgers ord, inte mina! 
Jag vet, man behöver höra hans uttalande i sitt sammanhang. Men han får mig ofta att ramla av stolen och en inspireratör är han nog ändå, både för mig och många andra.

Campinglivet är inte riktigt min grej, men när vi får igång lite skaparanda i gruppen så kan det ändå bli riktigt härligt.
Vi fick till en fin liten utställning presenterat av stora och små konstnärer. Vi satt vid Värnens strand och jobbade med lera, målade med olja mellan husvagnarna. Med utomhusatelje på Mariestads camping så blev campinglivet något roligare, annorlunda och kreativt. ( observera Signes skylt på utställningen.) 

Målarkurs, barndomsminnen

Tillsammans med min bror har vi campat i Mariestad, vår barndomsstad. Vi drog med våra barn och tvingade dom att uppleva sina föräldrars minnen från olika platser.
Min bror är fem år äldre än mig och därför var det så roligt när han kunde beskriva platser på ett annat sätt, sånt som jag bara har svaga minnen av.



Som kusiner känner våra barn varandra väl så jag tror faktiskt dom stormtrivdes också. Vi hade husvagnarna med förtält intill varandra och umgicks från tidig morgon till sent på kvällarna.

Likt Leif GW Persson är jag ingen stor semesterfirare. Men när man stöter på ett och annat konstverk på vägen känns det bra. Persson sa vid en intervju att han helst tar med sig lite papper och sitter och grunnar på då han är på semester och är inte så mycket till sällskap. Jag kan förlika mig lite med det även om jag kanske är mer anpassningsbar.
Men väl på plats så var det toppenbra.

Konstutställning utanför Mariestads fantastiska domkyrka.

 

Min brors dotter Saga hade laddat för att jag skulle ge henne en målarkurs.
Hon blev mycket nöjd med resultatet och visst blev det fint. Ett minne från campingen med lillasysters små skor på en strand med två eklöv, Ekudden heter också campingen.

Det var ju inte supervarmt hela tiden men barnen badade i värnen och poolen flera gånger om dagen.

 

Resmål med rätt inriktning!

När barnen var små fick dom följa med oss på det vi ville, nu får vi följa med dom!
Vi kom hem ca. 4.30 i morse efter att ha varit i Gävle, Furuviksparken på en Whitesnake konsert.
Vi bestämde oss för att köra hela vägen i ett sträck från kl. 22.00 och ca. 40 mil!

Våra barn spelar mycket hårdrock, det har nog inte undgått någon som känner dom.
Lite roligt är det att dom gillar det vi  lyssnade på i samma ålder. För det är ju inte direkt så att vi uppskattar det våra föräldrar lyssnade på.
Vi kan åka tillsammans på konserter och ”till viss del” gilla samma musik, även om våran har lugnat sig något med tiden.
Detta var lite lagom för Samuel som ändå fick en smärre chock och sprang iväg när dom drog igång. Vi hade hörselskydd till honom som vi glömde kvar i bilen!

withsnake

Det dumma var att kameran fick stanna hemma. Men vi har levt trångt och primitivt i husvagn och ansvaret för kameran i det läget kändes som ett extra påhäng, något jag ångrar. Vad många sköna bilder jag hade fått! Men dom bilderna får sitta kvar i mitt huvud. Jag snor några foton från Tobbe och barnens mobiler istället.
På förra årets festival försvann min mobil, men återfanns fast i något sämre skick! Därefter får jag klara mig utan mobilens kamera, som jag ändå helst undviker.

Här stod/satt Elisia och Abraham ett par timmar i gastande sol och väntade!
e a
Vi har åkt runt Siljan –vilken sjö! och vilka häftiga campingplatser!

Inomhusbad med bubbelpool på en campingplats!
bad
Väl hemma fick jag kompensera med några arrangerade spontana inspirationsbilder av Samuel och Abraham. Elisia var definitivt kvällens rockigaste brud men vägrade ställa upp för fotografering i efterhand 😉

Rock´n roll!
rock två
hardrock
rock