Ta så många ni vill…

Innan dagen i ateljén börjar, med flera porträtt som väntar på att få utvecklas, vill jag nämna att andra saker händer här i huset som hos alla andra, det finns alltså ett liv utanför ateljén också.

Med våren kommer också upprustning av det materiella. Min iPad har gått vidare till Samuel och jag har köpt en ny.
På iPaden har jag allt arbetsmaterial, kundkontakter, prislistor och massor viktiga anteckningar mm. Abraham var villig och ivrig att få hjälpa mig att installera den nya samt ominstallera den gamla paddan till Samuel. Han frågar om han kan radera allt från min gamla. Eftersom jag hade fullt upp med matlagning och många andra sysslor, så tackade jag för hjälpen…….resten kanske man kan räkna ut!
Det finns en anledning till att jag vill att alla beställare skickar mig Mail på beställningar dom gör! Tack och lov sparade han alla fotografier innan han raderade resten. Jag skyller inte på min hjälpsamma son, det var jag som inte var snabb nog att reagera när han frågade om han skulle radera. Nu har jag ett gigantiskt arbete framför mig att försöka återställa det viktigaste.


Men det är ju vår och det gör allt mycket lättare. Mormor kom med en stor korg nybakade bullar som hon ställde fram på trädgårdsbordet i vårsolen, ta så många ni vill , sa hon. Vi är ofta väldigt många här i huset och det vet hon, ändå bakar hon bullar och bjuder generöst till alla hungriga. Stort hjärta!

Detta är en yr herre, han älskar att jaga kaninerna. Dom tycker nog att han är mest larvig!

Mormors bullar och vuxenmobbing

Ett ämne som tagits upp lite extra nu är ju mobbing! Vuxen mobbing, i och med Morgan Allings program.
Det väckte tankar och:
Jag tror alla någon gång retat sig extremt mycket på en person, eller tyckt någon varit extra jobbig att ha att göra med. Vilket kanske har lett till att man undvikit och låtit bli att prata med denna person. Man själv kanske inte är en sån som konfronterar med vad man tycker. Men om personen i fråga har fått en negativ kommentar någon gång, plus ditt och andras undvikande, är inte det då mobbing?
Dessutom är det kanske knutet till en arbetsplats dit man går och tvingas mötas varje dag. Ingen annan skulle nog tycka det är en big deal och se detta som mobbing; för hen är ju så jobbig/slarvig/lat, och vet om det och får faktist skylla sig själv.
Visst är det så vi resonerar ibland.
Men vad vi inte har en aning om är vad personen, som dessutom vid det här laget kanske är extra känslig, vad den upplever.
Ska jag behöva sitta med den som jag inte alls tycker om. Varför ska just jag behöva stå ut med det beteende hen har?
Grejen är ju att man förmodligen inte är ensam om att känna så och då kan det bli mobbing som vi inte ens tänker på.
Hen är ju så dum själv att hen förtjänar det!
Då har det gått långt!
Den utsatta personen kanske får jobba med sig själv och sitt beteende varje dag, vad vet vi, med ett beteendet som kanske inte alls är självvalt. Det kan finnas många ofrivilliga underliggande orsaker som präglar en vuxen individ och alla drag är inte positiva alltid. Det kanske vi ska ha i åtanke nästa gång vi retar oss, det är mycket vi inte vet.
Ett futtigt undvikande kan i sin helhet, tillsammans med flera andra, vara mobbing!

 

Från det ena till det andra. Dagens hjärtvärmare!
Mor har bakat bullar till oss!
Kunde jag, skulle jag bjuda alla som känner att dom behöver en hjärtvärmare på en nybakad bulle från mormor.