Värt att fira!

Vi slår på stort i kväll. Det är väl helt okej att partaja i bland utan att ha något egentligt skäl tycker jag.
Vi tog en promenad ner till hamncafe’t i går kväll och köpte vätternkräftor. Det var ju en så fantastisk kväll och vi tyckte bara det var värt att fira😉
Borde vi bjuda någon då? Jag gör en stor räksallad också ifall…!
Våra barn har velat ha kräftskiva ganska länge, men istället för att invänta ett lämpligt tillfälle att bjuda – som aldrig blir av- så gör vi det, bara vi.
Efter fotbollsträning och basketträning är nog suget efter kräftor stort.
Knäppa jag som inte kommit på det tidigare, klart man kan bjuda bara sin närmaste familj på kräftskiva.
Vi har dessutom fått vår nybyggda altan godkänd att ta i bruk, det måste vi också fira, så klart!!
Och sommaren har ju återvänt, kan det bli bättre! Värt att fira!
Att min ateljé sedan värmts upp till 100 grader och jag vägrar mörklägga, är en annan sida av det hela, men jag skulle aldrig få för mig att dra ner persiennerna!

altan balkong tomat

Sommarens klassiska, skatbekymmer och kläder!

I lördags var jag i Linköping tillsammans med Elisia och Abraham för att inhandla lite fina sommarkläder, skolavslutningskläder mm. I min enfald tänkte jag – är det verkligen någon ide att köpa tunna somriga kläder, det är ju snart vinter igen!
Så tråkig man kan va 😉 men det blev i alla fall en hel del tunt och somrigt.
Nu tittade jag på min väderapp! 13 grader på skolavslutningsdagen och regn, jaa!
Om man ska fortsätta prata väder så har det ju faktiskt varit helt otroligt fint ganska länge och säkert 50 grader i min ateljé. Med andra ord har jag ”tvingats” ta några dagars semester, för det är nästan omöjligt att måla i den värmen.

Små söta babyfötter.fotter

bada Han ska visst lära sig dyka!!!dyka

Samuel har bekymrat sig lite över sina jordgubbsplantor, fåglarna är på och tar alla blivande jordgubbar. Han har själv gått runt i butiker som sålt nät och stuckit in näsan för att testa om skatornas grova näbbar kommer igenom.
Men så hittade jag en gammal kaninbur som dessutom går att öppna uppifrån, perfekt.bur

Nu ska vi strax på kulturskolans avslutning, då är det sommar på riktigt.

Säger bara det…vilken dag!

En dag som denna får man inte missa. Därför kommer här en bildbomb!
Jag lämnade ateljén. Trotsade slaskiga vägar, tog med trotsigt barn och hälsade på i blåbärskogen med en kanna kaffe.
Denna man testar mina gränser hela tiden. Varför ska pojkar gå och slå på allting?

samuel slasksa i skogen DSC_0110
Hittade inga blåbär i skogen men däremot en pojke i blått!

pojken i blatt

 

-Jag tror nog att vi har gått vilse….på riktigt!

samuelsamsamusamuesamuel ledsenOm Rås gård vill ge mig detta växthus så tackar jag inte nej. Vilken dröm!

hus

Morgonfotografier

Jag plockar in lite fina frostbilder som är tagna tidigt i morse på min ”morgonpromenad” runt huset.
Jag kan ta en runda i trädgården och få en riktigt varierad naturupplevelse, alldeles lagom för att ”ladda” batterierna.
I väntan på vår, kanske man lite klyschigt kan kalla dom, fast egentligen ska jag erkänna att anledningen till bilderna främst beror på att skissen i förra inlägget inte är något jag vill ska ligga överst på min sida 😉 Ha ha!
Även i ateljén försöker jag se till att briljera med färger för hålla en själslig harmoni, vilket jag tror har stor effekt.
Se medvetet på det som är vackert och njut!

Tyvärr har jag fått ”blurra” ansiktet eftersom jag inte bett personen i fråga om att få lägga ut porträttmålningen.

I min ateljé!kvinnaI min trädgård!stolarfagelbordfaglarfrostrododendrostubbe

Varmt välkomnande

Om jag säger hur varm och skön min ateljé är så skulle folk stå i kö för att få komma in, så därför säger jag inte det!
Lars Lerin talade om sina målningar som vänner, ett påstående jag instämmer i. Många av mina är dessutom människor.
Efter att ha jäktat runt på morgonen för att få alla på rätt köl och efter att ha gått med Samuel till förskolan i kyla och uppförsbacke så slänger jag in lite ved i pannan för att värma upp tvåhundra m2, men framförallt ateljén med mina vänner som lika varmt och välkomnande varje morgon tar emot i ateljén.
Det vore lögn om jag inte sa att det räddar tillvaron just nu!

Jag grottar in mig och vill inte gå härifrån!

Porträtt på gång i ateljén.en ateljebildpensel

Förresten fågeln med ett öga som jag tidigare nämnt är en trogen stammis vid vårt fågelbord. Han är klumpig men mycket välnärd och tycks klara sig rätt bra. Man måste ta hand om dom som har det svårt😉

Det blir jul ändå

Det blir jul på sjukhuset också men det var inte precis så jag hade tänkt det.
Nog med att det är avslutningar, lucia, julklappshandel och annat julstök födelsedagar mm. så har Elisia ordnat med återupprepade besök på sjukhuset. Hon gjorde en ordentlig piruett med cykeln i går morse när hon skulle till skolan. Två personer kom omedelbart till undsättning den ena var sjuksköterska den andra läkare, samma läkare som minuterna senare också skulle sy ihop henne med många stygn på knä och mun, annars inga allvarligare skador tack och lov.
Väntrummet var fullt så vi fick sitta i korridoren, lika bra det då det säkert far omkring alla möjliga smittor man inte har tid med och vill ha i det lilla rummet där alla sjuka sitter.

Ateljén ropar på mig i min själ. Jag levererade två porträtt till Göteborg och en till Borås i helgen.
Jag åker helst ut själv med tavlor som är i glas och ram för att undvika skador. Dessutom är det så betydelsefullt att mötas och prata om tankegångarna angående porträtten.

kolmålningJag lovade att återkomma med bilder från förra veckans konsert, men som vanligt blev kameran kvar hemma, sorry!!! Det var fantastiskt fint i alla fall, tack Leo, Daniel, Susanne, Mika, Dante, Saga och Abraham.

Livet i ateljén

När jag gick med Samuel till förskolan i morse så fantiserade han om leksaker som han ville ha.
– Men förresten så önskar jag mig det för då kostar det inte pengar.
Kostar det inte då upprepar jag?
Nej för tomten kan bara gå in och plocka på sig saker utan att betala!
Men är inte tomten en tjuv då?
Nej för han är tomte och dom får göra så!
Han vill gärna fortsätta tro att tomten finns trots att han tidigare deklarerat att tomten är en utklädd vanlig människa.
Detta går dessvärre inte över när barnen kommit upp i vuxen ålder, visserligen kostar det inte att önska men tomten måste faktiskt också betala.
Samma sak gällde en kvinnlig tiggare som hakade på mig in i affären i går och som plockade varor hon önskade sig och la i min korg i tro att det var en självklarhet hos mig att betala hennes varor, tills jag markerade och fick stopp på hennes önskemål varpå hon gav mig en djupt besviken blick då hon bara fick två bröd och ett köttpaket. Jag var tvungen att förklara att jag inte kunde tillfredsställa alla hennes önskemål.
Fast nu börjar jag misstänka att … det kanske är jag som ÄR tomten!!!

Min oas är nog den tryggaste plats i världen att befinna sig i just nu. Här blickar bara vänliga ögon mot mig, för närvarande fyra barn tre vuxna och som extra vakt en gepard en schäfer och papegojor. Det låter aningens galet och det är det också. Flera superstora och mindre målningar på gång som jag jobbar parallellt med.
Visst blir det rörigt och visst vill jag ha ordning men ibland får man bara släppa taget.
Jag visar sällan mina målningar hur som helst utan beställarens tillåtelse men en liten tjuvblick in i min röriga ateljé vill jag ändå bjuda på.

Söta barn under arbete.
barnporträttblyerts

Ops! Den optimala oordningen!!!
ateljeskrivbord

 


Ytterligare två fina barn under arbete, storlek 100*75 cm.
koltavla

Känner mig rådlös

En smörgås på kudden en tallrik i soffan och popcorn på golvet. Hjälp, är jag världens sämsta barnuppfostrare? Jag säger till Abraham att plugga till provet, jaa svarar han plikttroget och fortsätter spela piano. Vad jag kan lova är att aldrig uttala mig om hur man får barn att lyda! smsar dom, det tar bättre då kanske? åtminstone slipper ju jag höra mitt eget tjat 😉 Ok. nu lämnar vi det.

buse
Min ateljé har känts lite giftig en tid. Jag har fått huvudvärk när jag vistats där för länge. Så upptäckte jag i går att en burk med lösningsmedel hade vält och runnit ut, inte undra på doften och förlusten av några hjärnceller. Tänk om mina paprikaplantor som jag burit in, påverkats och inte kan betraktas som ekologiska längre.

Se alla varningsmarkeringar på flaskan!!!

terpentinDenna fina är dock garanterat ekologisk, en phfysalis kom vi fram till när den utvecklade  de klassiska hängen. Elisia fick den som en pytteplanta och hade ingen aning vad det var, nu är den en meter hög exotisk och jättefin.

växt

Vad längtar du efter

Hade jag för några år sedan tittat in i min ateljén som den är utrustad i dag så hade jag nog tvivlat på mig själv. Påkostad och fin utrustning, teknologi av många slag, så har det utvecklats. Kan inte påstå att det gjort mig det minsta lyckligare men inte heller olycklig (möjligtvis när den krånglar) Jag måste faktiskt erkänna att jag har en del nytta av dessa prylar också. Men ganska ofta drömmer jag om den där gamla stugan i skogen utan elektricitet. En av mina stora favoriter i konstvärlden är faktiskt elalergiker och är tvingad att anpassa sig därefter men han är en av Sveriges mest framstående målare, så det går uppenbarligen.
Min syster var två år i Indien för länge sedan. Vad hon längtade efter kunde ha varit Ica runt hörnet och biografen runt andra och banken med dess tillgångar runt tredje mm.mm. men vad hon berättade att hon längtade efter mest av allt var inte vår välfärd och alla tillgångar, utan…glass! I dag kan hända hon har lite högre krav på lyx, men då under rådande omständigheter drömde inte hon om en ny dator eller flärd, lyckan då var fullkomlig om hon bara fick glass!
Inte är heller barnen tacksammare idag bara för att dom har allt, det är inte bara en klyscha utan ett faktum man måsta påminna sig om ibland.
Vem vet vad flyktingarna som strömmar in drömmer om för tillfället, en del kanske inte ens kan erkänna att det just nu är något så alldagligt som ett varmt bad i ett badkar eller kanske en… glass. Lycka behöver inte vara så överdrivet glamorös.

lyckaNär barnen mår bra gör jag det också.svartvit

Ny dag i morgon

Lycklig kille tog sin första fiollektion i dag den han väntat på sedan han var sex år.
Dagarna nu när skola och aktiviteter börjat blir hektiska då barnen sedan tidigt har som vana att tillkalla mig som färdtjänst, hemtjänst och social service. Några få ynka timmar på dagen är strängt bokade att tillägna ateljén, vilket dessvärre inte heller alltid är möjligt. Det är väldigt lite tid som man styr över och som är möjliga att disciplinera. Men det brukar ordna sig! Det finns en styrande makt att luta sig emot och finna lugn mitt i kaos.

”Där du går ska din väg öppnas för dig, steg för steg”

fiol
abraham
Vägen genom livet är riskabel utan livlina.
Det blir inte mer sagt idag. Hoppas på en god natt och en ny fin dag i morgon.
problem