Musik-konst-ande

Det var en härlig upplevelse att titta på tv i kväll. Pristagarna av Polarpriset, dels Metallica jättehäftigt såklart, men den afghanska man som grundat musikinsitutet i Afghanistan där det tidigare rådde musik förbud, så otroligt fint att höra hans ord. Vilket mod!

Jag anser att musik-konst-andlighet hänger ihop och är livsviktigt för vår överlevnad. Hur tänker jag då? Kropp och själ hänger ihop, där finns något basalt som har en betydande funktion. Det är kittet mellan kropp och själ.

För min egen del är dock själen mer fungerande än kroppen.
Under hela den kalla vinter/höstperioden känner jag en virusinfektion i kroppen, inte så att jag smittar, var så lugn. Men så gott som varje dag känner jag en infektionskänsla och häver i mig mängder av ingefära. Jag har i många år funderat varför det är så, för när sommar och värmen kommer är den känslan helt borta. I dag har det varit kallare än på länge och direkt känns det i kroppen…stort frågetecken? 

Hej!

Det är galet mycket här just nu och har så faktiskt varit under en ganska lång tid när jag tänker efter. Lite svårt att veta hur man ska organisera ibland för att allt ska bli bra. Tänk om man kunde ha anställda som konstnären Jeff koons. Hundra anställda i sin konstfabrik, det vore nåt! Men det är väl hushållet och allt runt omkring som jag gärna skulle lämna bort. Därför blir det inga djupare och längre inlägg för tillfället.

G-mo och Sakarias

Från vinter till högsommar. Varje vår dessa smycken till vår tomt.

Elisia tar studenten och hon har kämpat och kämpar fortfarande. Hennes strävan ger ett gott resultat som tur är. Dessutom har hon sin lilla bebis. Nu kan man tro att jag rycker in som babyvakt när hon är i skolan, men det är Sakarias gammelmormor som ankrat den rollen. Jag kan inte ägna så mycket tid att jag egentligen har rätt bära upp rollen som mormor.  En mormor i dag är inte som den en gång var, nu har den klassiska bilden av en mormor hoppat över ett steg och gammelmormor har tagit en mer betydande plats.

Detta är mormor i dag, i alla fall Sakarias mormor!

Elisia och jag var i linköping i dag för lite shopping inför kommande bal och student. Vi var även en sväng in i en känd stor leksaksbutik och jag baxade över hur otroligt mycket det har laddats upp med vapen av alla slag, framförallt skjutvapen. Det var för mig en ny och lite skrämmande upptäckt. Varför har det blivit så, kan förstås inte låta bi att analysera och fundera över denna utveckling.

I morgon är det visst morsdag, hon är värd att firas! Vad hade vi gjort utan dig G-mo!

 

Jag ber om förståelse

Och när får vi den där extra dagen som är så behövlig, åttonde dagen. Sju dagar funkar inte längre!

Mitt största konstnärliga bekymmer ( bortsett tidsbrist) har alltid varit penslar. Det är så svårt att få rätt när sortimentet i butiker ständigt ska förnyas, och jag vill gärna se och syna penslarna i butik. Så i dag var TORBJÖRN redo att åka ända till in-ex i Göteborg igen bara för att jag skulle få mina penslar. Men så hojtar han till vid datorn, han har hittat en konstnärs butik i Linköping….!  Den har dolt sig väl eftersom jag söker med lupp efter såna butiker.

WS & co heter butiken, värt ett besök. En riktigt rolig butik med allt för den kreativa, inte bara konstmaterial.

Jag är ju inte heller ensam att vara kreativ. Samuel fick köpa lera, äkta fin grålera 12,5 kg…! han är ständigt ivrig på att skapa och har länge velat ha grålera. Hans plan är att göra skulpturer. Timmarna räcker inte till för allt han vill. Känner jag igen det eller. Jag ber hans lärare om förståelse och tolerans för hans kreativa själ, han måsta få utrymme och frihet. Det är inte lönt att ens försöka plasera in honom i ledet, han är det han föddes att vara.  

 

Bilder som godis

Nu är det varmt i ateljen kan jag lova. Men om jag fick välja så skulle utomhustemperaturen ligga på 25-30 grader året om, det vore optimalt!

Likt alla andra gick jag ut och tog kort på denna färgprakt till träd. Rosa kan jag normalt tycka är lite överdrivet sött, och tillsammans med en söt bebis…! Om man likt mig inte gillar godis, kan tillfällen ändå komma då man plötsligt känner att en godisbit ligger barnsligt gott i munnen. Detsamma är lusten då man plötsligt kan få för sig att fota ett motiv som är sött, som godis för ögat.

Trots sötfaktorn så tycker jag att bilderna är ganska coola och lite mer än bara söta.

Sakaris pappa Jonathan vill göra en förstoring, Elisia sätter sig emot då hon aldrig blir nöjd med bilder på sig själv. Men nu tänkte vi inte blanda in henne i denna förstoring (mer än att hon är motivet) frågan är vilken han ska ha förstorad?

Denna lite softa i färg.

 

Eller denna som är lite mer exprementell.

Universum ryms i en målning

När man målar passerar man perioder av oro, glädje, hopp och förtvivlan. Universum ryms i en målning. Det svåraste tillståndet är orkeslöshet, då lägger kropp och själ av. Därför tar jag av allt som solen kan ge och våren är mer än välkommen!

Min ateljé är inte helt olik Francis Bacons!
-Antingen är du deprimerad eller så är du väldigt kreativ, sa min äldsta dotters pojkvän när han kom in.
Då är jag kreativ!

Lite sötchock!
Dessa föddes utomhus någon gång under de smällkallaste dagarna. Som en överraskning tittade dom små ut, då ägarna mina brorsbarn, trodde att de vuxna kaninerna var två honor.
Eventuellt blir den bruna Samuels.

Blir du lönsam lille vän

I skolan här har barnen just haft kängrumatte.
Elisia berättade för mig hur hon upplevde hennes första kängrumatte.
Hon var liten och med ganska normalhöga krav på sig själv men en duktig och stark flicka. Men denna uppgift hade hon svårt att förstå och av den press hon kände fick hon panik och började gråta, hennes lärare tog henne i famnen och kramade tröstande.
Det kan inte ha varit lätt för en lärare som jag vet alltid såg till barnens välmående i första hand, att ständigt tvingas utsätta dom för något som gick hennes egna teorier emot. Denna lärare gjorde underverk med barnen med sin kravlösa inkännande attityd, hon läste av var och ens behov och fick deras självförtroende att utvecklas, som dessutom fick till följd att barnen kunde ta till sig den kunskap som målen krävde.

Tyvärr har skolvärlden (jag säger inte lärarna) en attityd och ett budskap till våra barn om att du måste leverera, gör oss inte besviken!
Jag har haft fyra skolbarn och vet hur det är att ha barn som lyckas och hur ett barn påverkas av att misslyckas.
Jag minns hur tårarna välde upp ur ögonen när han för första gången fick höra att; det här var ju inte så bra!
Chocken hos en liten som tidigare inte visste annat än vilket fint och älskvärt barn och vän han var, som absolut inte var beredd på att få höra att han inte riktigt dög. För oss var det en bagatell, ett vanligt utvecklingssamtal, men för honom var det förödande för han var ett litet barn som trodde att han dög som han var. Där naggades nog hans självförtroende för första gången och jag glömmer aldrig hans tårfyllda blick.

Jag har alltid sett det som viktigt att uppmuntra mina barn till att bli riktigt bra på något.
Men varför? Måste alla verkligen prestera något extra för att…. Ja, vadå?
Accepteras!
Leverera?
Duga för andra och sig själv?
Finnas till?
Är det inte bra nog att bara få vara en god människa?
Vi strävar ständigt efter extra allt. Skolan jagar, siktar och träffar. Vi följer lydigt efter i jakten utan att egentligen reflektera.
Effektivt slår vi undan fötterna på de barn som inte lyckas och hyllar eliten, dom som lyckas. Budskapet till barnen för att hårdra, är att tävla, jämföra visa upp och leverera.

Skulle vi kunna låta barnen få uppträda, synas och bli hörda utan att alltid bli bedömda?
Men då räknas det bara som lek och där har vuxna inte någon funktion.

Inget vidare sätt om man vill bygga upp ett självförtroende.

 ”Blir du lönsam, lille vän” av Peter Tillberg.
Den stora målningen med ett rakt budskap.

Det blev ändå…

Vi trotsade stormen och åkte till Tåkern ändå, denna fantastiska plats!
Tåkerns naturum är nog ett av dom finaste i landet med laboratorie, filmvisning, kvalitetkonst, lekrum utsiktsplatser och mycket mycket mera. Jag lovar att ingen lämnar denna plats besviken.

Del av naturummet med fasad av vass.

Utomhusmiljön är också mycket välplanerad, en kreativ miljö men ändå en plats där själen får ro.