Sällskap i ateljén men tomt i butikerna

Att kontakta mig för att beställa porträtt är relativt riskfritt! Jag har inget team med mig när vi möts och jag sitter för det mesta i karantän i min ateljé om dagarna. Jag har bunkrat såklart som alla andra fast med penslar! Måsta tillägga att jag inte avsiktligt köpte alla penslar av en sort som butiken hade på grund av coronaviruset utan för att jag måste åka några mil varje gång för att besöka konstbutiken, men expediten undrade kanske över mitt agerande.


Jag trodde aldrig att en liten ort som Tranås skulle gripas av sån panik, att det skulle bli skövling på mathyllorna. Kanske har jag missat något inser jag nu när vårt skafferi behöver fyllas på, men butikernas hyllor gapar tomma.

Jag har haft finfint besök i ateljén. Han sa ” måla mormors ateljé” Sakarias som är två år. Vem blir lyckligare än jag.
Man måste tona ner dramatiken med Corona för barnen. Dom har svårt att tänka förbi allt som sägs och får därför lätt panik.
Samuel kom hem efter två timmars tennisträning och med en viss rädsla i rösten, jag tror jag har Corona mamma! symptomen stämmer precis, ont i kroppen!
Jag kunde lugna honom med att man kan få ont i kroppen av två timmars träning, helt normalt.

I och utanför ateljén

Min ateljé må vara den plats där porträttmålningar och andra målningar trängs tillsammans med färger av alla världens sorter och millioner tillbehör därtill. Men vill man så kan den snabbt förvandlas till clean fotostudio.

Denna lilla söta firade sin ettårsdag i min ateljé. Hon var snabb att krypa iväg men några fina bilder lyckades vi med.

Vårt hus hänger med i utvecklingen kan man säga för att ta det positivt. Värmesystemet i form av vedpanna har brakat ihop helt och vi har fått ett akut beslut att lösa på en kvart. Vilken är den bästa uppvärmningen för vårt hus på berget? Kanske bergvärme! Alla inblandade förstår det akuta läget och har varit väldigt hjälpsamma och på ett par veckor har vi snart ett helt nytt värmesystem och behöver inte frysa längre.

Morgonnyheterna stod på i bakgrunden nu på morgonen och jag smålyssnade på en kvinna som lät väldigt trygg och klok, som vilken välutbildad sympatisk kvinna som helst. Kanske psykolog eller någon form av sjukvårdare tänkte jag. Så hörde jag vad samtalet handlade om och tittade upp. Det var inte direkt det jag föreställt mig. Där satt en fd. uteliggare och bostadslös kvinna som pratade om utsatta och hemlösa kvinnor. Det var ingen tvekan om att hon hade levt i missbruk och utanförskap större delen av sitt liv, det vittnade hennes utmärglade kropp och utseende om.
Men varför? Hoppas hon får många kramar och bekräftelse, så fin hon är. Jag kan inte låta bli att tänka på hur en människa kan hamna så fel och i samma person sitta inför tvkameror och vara så otroligt lugn klok och närvarande. Det må vara fördomsfullt av mig men jag tror dom flesta nog skulle känna det jag gör.

Vi vill måla!

Som alltid när jag har mycket arbeten, så får jag såna superideer på annat att göra. Det är självklart så att inspirationen kommer då man inte känner pressen att göra. I huvudet finns projekten och dom försvinner inte förrän dom verkställs.

En helt annan sak är att det finns en liten hund som är så ivrig på att få lära sig måla. Det är inte första gången han plundrar min ateljén. Men av allt spännande han kan välja på så tar han bara paletter och penslar. I morgon ska han på valpkurs och lära sig att han är en hund, men ser ut så här! Han tycker särskilt mycket om kadmiumröd.

 

 

Tycker pojkar om starka flickor?

Av porträtt jag målat är det mest män. Det är inte negativt på något sätt att måla män, men det är synd att så få kvinnor blir porträtterade. Porträttmålare är inte ett av dom vanligaste yrken, därmed är det svårt att avgöra om det är ett mansdominerat yrke eller inte, men det tycks vara mest män som blir porträtterade i alla fall.

Kopplat till detta fick jag i dag en tankeställare.

Mina två döttrar och jag gick för ovanlighetens skull tillsammans på stan och såg i ett skyltfönster en så fin barnoverall med pippimönster. Vi hajade till alla tre och gick in i affären med lilla Sakarias i åtanke. Såklart kläderna låg på flickavdelningen!
Men varför är Pippi Långstrump bara för flickor?
Jag frågade faktiskt butiksägaren varför hela sortimentet av pippikläder låg där. Vill vi inte uppmuntra pojkarna att ha en stark flicka som förebild?

Vägval

Alla kan inte bli yrkesverksamma konstnärer, det är nog den enda väg jag velat avleda mina barn från. Mina äldsta står i vägskälet där dom ska välja riktning för vad dom vill med sin framtid.
Min pappa som var pastor sa en gång till en ung människa som befann sig i samma vägskäl; om du absolut, absolut måste så kan du bli pastor, inte annars. Nu har konstnär aldrig varit något alternativ för mina barn dom har haft helt andra planer, inom vård ambulans eller skola som övriga släkten. Jag är evigt tacksam att dom inte går i mina fotspår även om det för mig är livet, det bästa man kan tänka sig. Jag är tacksam för att dom har andra förebilder omkring sig.

Adrenalin ger energi…eller? Grunda en målning

Åter på banan? kraften har varit bortblåst en vecka nu.
Ibland kan irriterande moment vara uppiggande, på något sätt, som att andras hundar uträttar sina behov på vår tomt så valpen kliver i det och käkar, uääk!
Eller att grabben kommer hem från skolan och spelar rockabilly, och påstår sig tycka om det. Måste erkänna att det nog är den musik som får min kulturella själ att skrika mest.
Men nu kanske kropp och själ kan rycka upp sig, visst triggar väl adrenalin energin. Man måste ju kunna få ut något positivt av det som irriterar?
Utan kraft går det knappt att måla, kan inte uppnå någonting. Det känns som att en amatör skulle gjort ett bättre arbete.

Två valpar som tar och ger energi.

Har iallafall påbörjat ett stort pampigt porträtt och ett par fina i mindre storlek.
Grundarbetet är viktigt. Jag lägger mycket omsorg på att göra grunden så som jag vill ha den, annars får jag ångra det senare. Jag spacklar bort mycket av dukens struktur som kan störa om det slår igenom på målningen. Tre till fyra gånger spacklas duken med gesso. Efter en tids torkning grundmålar jag med en lämplig färg för bästa fästförmåga och behaglig grundton. Efter det lägger jag på bakgrundsfärg, jag börjar alltid med bakgrunden som sedan får återspegla och harmoniera ansiktet och kroppen.

 

Fotokonst ett bra alternativ

Att konst inte är den billigaste investeringen, åtminstone inte om man vill ha något som är lite mer än att matcha soffan, är sant. Elisia som för något år sen flyttade hemifrån undrade just det, hur man kan få tag i bra konst utan att bli ruinerad. Konst kostar, så är det.

Men hennes undran inspirerade mig och foto är ett bra alternativ, snabbt enkelt billigt och häftigt. Dessutom kan det fylla olika behov och även matcha soffan om man bara vill det.

Jag gick direkt efter hennes fundering in och kollade vad jag själv har för exempel att visa och inspirera. Det är jätteroligt och tacksamt med foto.

Denna har jag själv som stor förstoring ovanför soffan. Typ ”konstfoto”.

…fler liknande konstfotografier

Eller kanske alternativa porträtt...

 

söta bilder passar alltid någonstans…

 

Eller en rad ”matcha soffan” i mindre storlek…
…eller något roligt i köket kanske. Det finns oändligt med idéer om man vill ha fotokonst.

 

 

Alfred-valp

En trogen följeslagare är vad jag fått. Från en dag till en annan har jag någon som är efter mig överallt. Det är otroligt intensivt med valp, ständigt pass. Alfred-valp är med mig i ateljen och där får han det lugn jag hoppats på. Han ligger bredvid mig och sover i ett par timmar. Däremot kan han plötsligt få för sig att jaga min pensel när jag målar och då vet jag att det är dags att ta paus. 

 

Det är inte lika lätt att få hundvakt som barnvakt och jag hoppas att han vänjer sig att åka bil. Vi hämtade honom i Stockholm men han gillade inte alls den resan och det är just dit jag mest åker, så jag hoppas innerligt att han kommer över sin avsky att åka bil annars blir det knepigt.

Nytillskott

I morgon händer det stora grejer, eller små, beror på hur man ser på det.
Vi hämtar eventuellt hem en liten Stockholmare! Hoppas vi kommer gilla varandra, har svårt att tro annat från vår sida i alla fall. Det är en bedårande Schnauzervalp som vi i nuläget kallar Lilla a, sedan får han nog heta Stora A insisterar Samuel, kullens namn är alltså på A. Det är i första hand Samuel som ska ta hand om, träna och dressera den (med vår hjälp förstås).

Jag måste få visa lite bilder som visserligen inte är mina egna, på valpkullen och deras ståtliga mamma.
Schnauzer ska vara en allergivänlig ras, viket vi verkligen hoppas funkar på våra allergiska släktingar.



Samuel har i alla fall vanan inne att träna djur 😉 så det ska nog inte bli några problem.

Lite dålig planering kanske då jag om någon vecka tänker köra min stora gitarristmålning till Stockholm, där vi alltså om allt funkar ska hämta Lilla a. Men så får det bli!

Jag ska fotografera den stora målningen innan leverans, vilket nästan är en större utmaning än att måla den. Jag har fina studioblixtar men lyckas sällan fota målningar med den ljussättningen, och dagsljuset i nuläget blir för kallt med snön. Om någon sitter inne med kunskap och råd så är jag tacksam för tips. Jag har studerat ljussättning för fotografering av konst, men har aldrig tyckt det varit så lätt att få till det perfekt. Det kan ta mer än en dag för mig bara att fota en målning och det kräver en massa redigering av färg och ljus för att få det naturligt. Det är mycket frustrerande. Förlåt för lång utläggning gällande detta, men jag är lite desperat.