Tro och kontroll

Vi har inte riktigt motståndskraft mot en sån här vargavinter. Ingen familj tycks skonas från sjukdom och inte undra på, vi klarar inte riktigt av detta klimat. Vi har också drabbats men inte så farligt som många andra, peppar peppar! Första gången i mitt liv som jag tycker att vanlig influensa verkar mer plågsam än magsjuka, jag som ändå är fobiskt rädd för det.

Det allra jobbigaste med sjukstuga är faktiskt käpparna i målarhjulet! Jag blir så frustrerad när allt står still och tankar som sänker modet gärna tar över. Tro och kontroll måste komplettera varandra, där tron tar över när kontrollen är svag.

Stort!

Så mycket större uppspänd duk än den jag hämtade hem i dag får knappt plats i ateljén. Fast skulle det bli aktuellt med en ännu större, skulle jag inte backa. Det är ju rätt häftigt ändå!
Du får slå ut väggen mellan pappas rum och ateljén antydde Elisia, Sorry Tobbe!
Temat på målningen är något som engagerar många, mer säger jag inte nu…….
Det var precis att den fick plats i det täckta släpet som jag hyrt, (2m.lång, 1,25m.bred.)

Vägen till konstnärsbutiken Westers i Jönköping var så vacker i solen med vågor av brusten is längs med strandkanten, svårt att hålla blicken i rätt riktning på vägen, framför allt när kameran låg frestande bredvid mig.

Ta skydd!

Detta börjar nästan bli klaustrofobiskt, möter vi vår undergång!
Ska världen begravas i snö, jag menar Tranås och kanske några platser till.
Bäst att hålla sig högt ovan mark, som i min ateljé t.e.x.
Tur att jag har mycket att måla så jag inte behöver lämna mitt skyddsrum på länge.
Stora målningar är det bästa jag vet, så det jag ger mig in på nu passar perfekt, två meter spännande oljemålning. Så mycket målarduk tar plats men är väldigt roligt.
Det är optimalt att ha fyra målningar på gång samtidigt, som jag nu har för tillfället, för att inte stirra sig blind på ett moment. Det är nyttigt att gå ifrån och rensa i perspektivet ibland.

Insnöad i Tranås.

Men nu är det fredag, Samuel är på kalas och har köpt present, det är ett projekt i sig. Han går maximalt in för varje detalj, inte bara presenten, även inslagspappret och val av snöre och hur texten på kortet skrivs. Allt är väldigt noga genomtänkt och ingen kan påverka hans tanke och beslut. Han är målinriktad, näst intill omöjlig att resonera med när det är ett område han tycker sig veta bäst.
Långtråkigt blir det aldrig med honom, min bästis!

Frisk inspirerande målning

En del storslagna kommentarer från Lars Lerins lärlingar kommer jag alltid minnas.
Kvinnan som vänligt men bestämt sa ifrån till drottningen då hon ville köpa hennes målning, -Jag säljer inte, för jag vill ha den själv!
En självklar kommentar, vad spelar det för roll att det råkade vara drottningen, hon ville behålla den själv.
Helt klart årets bästa program.

Jag träffade en toppenfin syskontrio igår i Stockholm.
Med ny utrustning blixtar gick det hur bra som helst och med rekordfart.
Modellerna som visade sig vara erfarna modedesigner underlättade arbetet kan jag erkänna. Det var inga tveksamma miner framför kameran.
Det är så väldigt olika hur bekväm man känner sig att bli fotograferad. Det är mitt uppdrag att få modellen att känna sig bekväm, vilket får ta den tid det tar.
Roligt är det i alla fall med dessa unga som ska bli motivet för en målning i större format och i klassisk 1800-tals stil.
En frisk och inspirerande målning.

Den stora duken såg väldigt vit ut 😉

Invigning och growling

Igår fick jag mina nya blixtar. Idag fick jag inviga dom. Resultatet är ingen större skillnad för betraktaren men för mig är det ett under varje gång dom synkar 🙂

Eftersom denna unge man är den snällaste mjukaste och godaste jag känner kan vi kosta på oss lite riviga bilder på honom.
Han gillar hårdrock och har länge tränat på growling, idag fick jag också lära mig.
Man fyller diafragman med mycket luft sedan andas man som mot ett fönster samtidigt som man försöker hitta en ton!!! Jag vet inte riktigt om det är min grej, men han behärskar detta fenomen bra.

 

 

 

 

 

Att köpa konstnärsmaterial

Jag har inte haft penslar på ett tag, utan har fått måla med palettkniv. Så tanken i dag var att köpa upp hela Westers lager. Det var inte så svårt, det fanns nämligen en pensel kvar! Han sökte i alla vrår och fick bryta ett komplett penselsett, så fick jag två! (Det var en särskild storlek jag var ute efter)
Ca. två timmars bilkörning och en kvarts ärende i butik.
Nu är det näthandel kvar att välja på framöver då även denna butik tvingas lägga ner.
Känns lite trist då frakten kan kosta mer än att åka dom sju milen till en butik där man kan känna på och med säkerhet veta vad man köper, dessutom träffa trevlig och kunnig personal.

Jag gillar näthandel för det mesta, men att beställa målarduk och penslar är svårt eftersom jag gärna vill granska det jag köper.
Jag beställde två nya studioblixtar nu i kväll. Dom gamla har fått gå i pension efter många års slit. Dom blir nog intryckta i förrådet som allt annat, slänga är inte min grej!

Det här är mina favoritpenslar. Stark borst som klarar lite tuffare behandling.
Så favoritpaletten förstås, mjölk.. eller i detta fallet, en juiceförpackning. Helt perfekt, släpper inte genom färg, är stadig i handen och framförallt… återvinnig-miljötänk!