Nykter jul en kluven högtid

När ens barn får barn och jag blivit mormor för första gången måste man nog vara lite mormorledig. Inte för att dom hindrar mig, men det är onekligen lite svårt att fokusera på något som skulle vara viktigare. Jag försöker disciplinera mig några timmar om dagen i ateljén, men när HAN kommer och knackar på, släpper jag allt.

Julen närmar sig, för oss är en nykter jul en självklarhet eftersom ingen av oss i släkten dricker vid någon annan tid på året heller.

Men det måste vara en kluven högtid för många barn som dels längtar efter deras drömmars jul, samtidigt som erfarenheter säger dom att det kan spåra ur närsomhelst och bli en katastrof.

Jag och Torbjörn besökte ett varuhus i Mantorp häromdagen, min uppmärksam drogs ofrånkommligt till en man som tappat alla hämningar och skrek alldeles ursinnigt på sin kvinna. Lunkande efter gick deras barn, stackars barn! Dess uppgivna blick vittnade om att det inte var första gången hennes pappa betedde sig hotfull, nära på fysiskt.

Min omedelbara tanke var; kan man i nyktert tillstånd och inför allmän åskådning bete sig så mot sin familj, hur är det då innanför hemmets väggar. Och hur beter han sig under en högtid med lite alkohol i kroppen?
Är han tomten i huset?
Framåt småtimmarna, hur blir han då?


I väntans tider, porträtt på barn

I bland får jag frågan, vad det är för mening att avporträttera ett barn. För mig är det självklart! Det är en tid som aldrig kommer tillbaka, ett minne som många vill ha kvar.
Det är en stor anledning för att välja en målning på sitt barn tycker jag.

Så mycket färg, så mycket liv.

 

Av samma anledning väljer man att porträttera en vuxen och äldre men mer som en summering av en människas liv och verkan. 

 

Vi går i väntans tider, hela familjen. Elisias och Jonathans bebis är beräknad till i dag. Jag står redo med kameran förstås, för alla dessa små är utomordentliga modeller. Och så måste jag börja träna på att kalla mig mormor.
Nästa inlägg hoppas jag på bebisfoton!

 Skolans regler för maskerad:
Inget som täcker ansiktet, inga masker och inga föremål.
Alternativ som finns kvar är väl morrhår då!
Samuel sminkade sig till smurf, fine!
När han kom hem berättade han att man faktiskt inte fick måla hela ansiktet.
Men vad finns kvar att göra? Det är inte lätt att anpassa sig när man inte ens får klä ut sig på skolans maskerad. Nästa gång får du nog klä ut dig till Samuel!
Nu är det helg och han får äntligen vara sig själv, killen som älskar hårdrock och gillar att sminka sig.
Så här skräckinjagande var han.

Inte i ateljén

Jag har inte kunnat måla något så här långt denna vecka. Det är visserligen trevligt att ha min åttaåriga skrutt hemma på höstlov, men jag trodde inte att det fortfarande skulle vara så otroligt svårt att smyga upp i ateljén. Fritids skulle nog en del inflika, men det är lite kluvet det där. Vanliga skoldagar tror jag att han mår bra av komma hem till lugnet efter skolans slut, och eftersom han har möjligheten så…
Mitt problem kan jag ofta lösa med att plocka ner lite pågående prylar, kanske inte olja men jag har ofta renare arbeten på gång samtidigt.