Naturens egna performance

När jag befinner mig i en relativt orörd skog, är stimulans för ögat och därmed hela mig fullkomlig. Jag tror dom flesta upplever samma euforiska känsla som fyller kropp och själ, om man stannar upp tar ett djupt andetag och tar till sig av vad naturen har att erbjuda.
Skogen är inte bara ett vildvuxet oorganiserat virrvarr utav stammar grenar löv och sly.
Någonstans har jag lärt mig att allt orört i naturen är skapat med perfektion och med konstnärers genom tiderna vedertagna tredjedelsprincipen. Alltså varenda löv, grässtrå, trästam allt som är av naturen skapat, är gjort efter det vanliga sättet att presentera ett verk på. Vi bröstar oss för allt finurligt vi åstadkommit, och så visar det sig att naturens skapelse har det från allra första början.
Det är bara det som är gjort av människohand och det vi petar i som kan upplevas för ögat som oreda. Men naturens växtkraft är från grunden välordnat och därför skönt att betrakta.
Det är verkligen inte lätt att återskapa naturen med samma precision och inget man för den delen ens ska försöka med.
(Mitt första inlägg med nya datorn och för mig helt nya program.)

En pågående bild, 100*70 cm.
barn

Vän med datorer

Nu väntar en porträttmålning att få ta plats i ett nytt hem. En vacker kvinna framför en djupröd bakgrund, är nu färdig.
Parallellt håller jag på med en stor kol-blyerts-akrylmålning. Jag kallar även det tillvägagångsättet för att ”måla” därför att det mest liknar målandets egenskaper helt enkelt.
Det ska bli två ljuslockiga barn i en mörk tall/granskog, solens strålar bryter igenom pelarna och träffar de vitklädda gestalterna som kommer framstå likt små änglar är det tänkt. Det är mycket lager på lager och den svarta kolen får inte smutsa ner det vita rena intrycket i bilden. kol
På tal om rent vitt så har jag i dag investerat i en ny möbel, jag kan inte påstå att lyxen i apparaten passar in i min miljö direkt och jag är verkligen inte den som lurar mig själv att tro man blir lyckligare av det. Men för att slippa slåss och kämpa med näbbar och klor för att få tillgång till en dator, som faktiskt ingår i mitt jobb då jag redigerar bilder jag tagit som underlag för målningsarbeten, så får jag överlåta den gamla till den som skriker högst och jag får ha min egen (förhoppningsvis). Att tillbehören är vita förbryllar mig lite då den är tänkt att stå i min ateljé med färger och kol mm.imac
När min ipad var helt ny råkade jag tappa den i paletten full av oljefärg och så var den invigd!
Kanske kommer jag aldrig sätta mig in i funktioner som kan uppfylla mina önskemål. Vi trivs inte så bra ihop, precis som förhållandet mellan djur och rädda människor, att dom känner på sig när det inte passar. Man måste engagera sig, vara mentalt närvarande i bägge fall. Jag får väl i så fall överlåta datorn till de som gärna tar den, ingen risk att den förblir oanvänd i alla fall.

Tur jag har duktiga it-tekniker i familjen som är villiga att hjälpa mig!   abra

Beställ en målning!

 

Välkommen på besök i min oas. Helt ljuvlig är trädgården med all sin naturliga livskraft, bara det som väljer av egen styrka kan växa här.växt
Jag låter fotografera dig, antingen i ateljén eller i naturen.
Vi skapar den bild som sedan får ligga till underlag för en målning.

kamera

Du/Ni är varmt välkommen, jag bjuder på fika i det gröna eller vid sämre väder inne i mitt hus.
Välkommen!
Hälsningar Lene.

Födda med kritan i hand

Ingen får nu lämna texten utan att ha läst!!!!
Papper och krita är något alla barn ska ha tillgång till, det är en viktig lek och inte bara tidsfördriv. Det har ett djupare psykologiskt syfte vilket inte så många vet om.
Men så har jag flertal gånger i mitt arbete och umgänge med barn och unga erfarit något som är riktigt oroväckande och ett brutalt misstag. För att göra det begripligt vill jag ge ett exempel.
En kille jag kände hade alltid ritat och ritat, mycket och utan hejd från den stund han kunde hålla en krita och fram till dess han fick sitt första betyg, det var då han skulle ”lära” sig rita, men där tog det slut!!!
Han hade som alla barn ritat för att utvecklas och mått bra utav det men en dag fick han beskedet i sin hand att rita och måla inte var hans starkaste sida, han fick veta att han inte var så bra på det!
Att hans ritande skulle bedömas som bra eller dåligt kom som en chock för honom. Från den dagen slutade han vara den kille som försjönk djupt i tecknandets psykologiska värld. Han slutade helt att teckna.
I den åldern handlar det inte om att kunna eller inte kunna rita, det är i det närmaste ett basalt behov hos barn, en viktig del av barnets utveckling.
Förövrigt kan kanske betyg ha sin funktion, det vill jag inte uttala mig om. Men här gör det mer skada än nytta.
Man kan bedriva teoretisk undervisning i konst, men aldrig bedöma barnets egna förmåga.
Att teckna och måla är ofta nästan lika självklart för ett barn som att äta. Det är en viktig lek och en del i utvecklingen.
I ett flyktingläger startade ett par initiativrika män ett projekt där de förvandlade ett tält till en teaterscen och alla barn uppmuntrades att uttrycka sina upplevelser i konstnärliga former. Dom tog en paus från den verklighet de befann sig i och begav sig in i en annan värld för att bearbeta och stärkas mentalt, för att hämta kraft och få redskap till att rusta sig som människa. Dom männen visste vad dom gjorde!
Resultatet blev, med enkla medel och omedelbar verkan, starkare och gladare små överlevare.
Tanken på att någon skulle ifrågasätta om barnen i lägret kunde eller hur avancerade dom var är naturligtvis helt absurd, eller hur?
Det är kultur och psykologi i nödvändigt samarbete.

….alla kan!ritatecknar

Sommarparadis

Nu duschar vi av oss semestern och återgår till lugnet med påfylld inspirationsdepå.
En långsam resa med husvagn, sådär nio timmar enkel resa landade Tobbe jag Abraham och Samuel i Ockelbo och Mångeln, där fäboden jag har som header är fotograferad och som är min mammas barndoms sommarparadis, en närapå urskog där människa och djur kan söka frid. En helt fantastisk plats för själen. 20671021 Denna nyfriserade kille fyllde sex år på vägen upp, det firade vi stort förstås.
1
Vi besökte Avesta Art på hemvägen.
Ett stort järnverk i ett spännande gammalt industriområde i Avesta som i modern tid används för konstutställning.
Kända, väl utvalda konstnärer ställer ut där. Målarkonst och installationer, lika spännande för barn som vuxen. Där finns även permanenta utställningar.
Avesta Art är ett resmål som vi besökt i många år och det är alltid lika spännande. Definitivt lämpligt även för den som inte alls är van med konst och kulturevenemang i vanliga fall. Vi gjorde en äventyrlig rundvandring på… tre timmar!
Barnen brukar vara sist därifrån.

19
34konst av Hanna Vihriäläs
14

Ogenerad kikade han bakom draperiet, vad fick han se…?
konst av Anna Anders1213

Alla vackra!

Min regel är att lägga ribban så högt inför påbörjan av en målning att jag med största sannolikhet inte når upp. Men det är mitt sätt att komma åt det håll jag vill och jag tror det är ett effektivt sätt att utvecklas på. Det är alltid en utmaning och väldigt roligt.
När jag ska porträttera en person så ser jag ett vackert och intressant ansikte, alltid.
Jag vill gärna höra vad den som ska porträtteras tycker är intressant och vackert hos sig själv. Det är faktiskt vad jag vill när jag möter en människa, vad tycker du är mest intressant hos dig.
Vi ser på oss själva med ögon som andra inte gör så det vore synd om jag missade det du tycker är allra finast.1

ufo

taget ur mitt porträttgalleri

 

Påslagna människor

Vi är ett gäng människor som har ett aktivitetsläge som är påslaget större delen av vår vakna tid.
Det var ett par som intervjuades inför sommarprat i radio. De berättade typiska historier om hur dom mer eller mindre var ”påslagna” hela tiden. Kände igen mig i mycket!!
Ska jag gå ner för trappan kan jag passa på att skriva ett mail under tiden som jag går, annars är det är ju lite bortkasstad tid.
Ibland får man göra som fjolårets snickare sa till mig, pränta ner alla tankar på måsten på en lapp för att sedan lägga den åt sidan och somna lugnare.
Härom natten klev jag upp och skrev ett mail som låg och malde i huvudet. Kunde efter det somna lugnt och nöjt, för att senare på morgonen upptäcka att brevet inte blivit skickat. Jag lurade i alla fall mig själv att komma till ro.

Den trädgård vi har är med sin natur magiskt lugnande för stressade själar.
Jag beskrev för en Göteborgare var och hur vi bodde. Mitt i Tranås stad, fast i skogen. Det känns nästan så på sommaren.

En liten linslus lyckas också komma med på dom flesta bilder.
tomt 8 5 7samuel

Älska semester?

Äntligen lite ledig!

1

 
Lång frånvaro, hög stressnivå, ont om tid, men det är ju semester!
Jag är verkligen stor älskare av sommaren men älskar också mitt jobb därför känns inte alltid semestern som den avkoppling alla ser fram emot, snarare mer ofrivillig stress än vanligt.
Men visst är det med stor njutning jag betraktar mina barns utrycksfulla glädje över det vi erbjuder dom på semestern…!
8… och varför ska man uppleva naturen om man inte måste?
11

Vi har alla faktiskt upplevt helt underbara utflyktsmål.
I Kalmar började vi med en underhållande konsert med min kusin ”Tompa” (till höger) och hans medmusikant ”Mackan” som går under namnet LongKalsong. www.longkalsong.com
Så roliga.
3
57

Vidare for vi till Karlskronatrakten och njöt av gott sällskap, havet och fantastisk natur.

12

Min egen virvelvind. Där han finns blir det aldrig tråkigt.
151416


10 17 913