Släpp mig fri!!!

 

Jag sitter fast… i ett cementrör!
Där inne ska jag rodda, jobb, matlagning, förväntansfulla barn och socialt umgänge mm. Det är så outhärdligt trångt här inne och jag vill bara att någon kommer och befriar mig snart. Jag anklagar nog mest den stora björken utanför vår dörr för detta tillstånd jag befinner mig i.
Det är så mycket jag måste göra men allt har bara tvärstannat. Jag är inte van att vara så passiv.
Det var min klagosång för den här veckan.

Vår fina men outhärdliga björk. Den som dök upp i vänstra hörnet är däremot min stora  positiva fläkt!

björk

Lite händer ju trots allt fast man inte tror det själv.
Glasmästaren som jag beställt tavelglas hos i tjugo år sa häromdagen att han inte tänker ta hem sånt glas till mig mer!!!
Jag har förmodligen varit nästan den enda i stan som beställt tavelglas regelbundet, så jag får väl förstå honom.
Jag har genom tiderna ramat in en del tavlor själv men har aldrig gillat att hantera glasskärning. Men nu är det kanske slut med det om han inte tänker hjälpa mig mer.
I så fall ramade jag den sista för ett par dagar sedan och det råkade vara till en väldigt speciell person som jag ännu inte kan avslöja, återkommer med det.

Har faktiskt sytt mantlar i veckan också, teaterkläder till kulturskolans musikal. Egentligen älskar jag att sy just utklädningskläder. Fantasin, och att få göra något som inte ska vara moderiktigt och så korrekt är superroligt, men för närvarande pga. pollen, kanske kombinerat med en förkylning är ganska blytungt kan man lugnt säga.
Elisia ska vara Elsa i Frost när musikalen ska uppträda i veckan, hon är så taggad.

Här har vi också ett par taggade. Nu börjar den yngre visa sin styrka och klarar med lätthet av tempot, något som visat sig på bara ett år i löpspåret tillsammans med Tobbe.

spring

 

Vi besöker skolan!!!

Jag och Samuel hälsade på i Elisias och Abrahams skola i dag lördag. De hade öppet hus för föräldrarna.
Samuel har aldrig varit med på en riktig lektion förut men när jag förberedde honom på hur han skulle uppföra sig hejdade han mig för han visste precis.
Man får inte krypa omkring på golvet för då får man hundskit på sig, och så hade han en lång utläggning om hur man får bort hundskit. Skolmoget!!!
Till hösten är det hans tur att börja förskoleklass 🙂 🙂 Det blir säkert bra.
Som nyförlöst med kejsarsnitt efter ett par bökiga vändningsförsök, tittade förlossningsläkaren in där vi låg och sa helt kort, den där får ni tukta! sen gick hon. Men det är verkligen inte så lätt vill jag hälsa henne.
Hans stora nöje är att måla sig själv till olika roller, så jag undrar om han inte kan få börja på teaterskola direkt och slippa grundskolan det vore nog bäst för alla 😉
Det blir ofta fokus kring denne lille man då han tar en så dominant plats i familjen, men han är också (som tur är) så härlig i sitt positiva och livliga temperament.
Vem vet han kanske faktiskt blir skådespelare och då får man nog se upp så man inte har ”tuktat” in honom i en fåra där han inte får utveckla sin talang.
Det gäller alla barn och personligheter, att vara mycket lyhörd och försiktig så man inte trycker undan något viktigt som finns och ska utvecklas inom dom, bara för att man själv vill att de ska passa in i den miljön dom råkat hamna i.

monster

Varning för känsliga tittare.

blodmannen

 

 

 

Halloween

Då knackar det på dörren… igen!  bus eller godis?
Samuel blir helt lycklig, ”det är ju gäster som spelar teater !!!
Men vad hittar man på när föräldrar står utspökade och hejar på mitt i skaran? Halar fram plånboken 😉
Torbjörn och jag funderar på om vi ska klä ut oss också, ta med Samuel samt lite fakturor och knacka dörr i grannskapet, wow vilken strålande ide.

Han får nöja sig vårt lilla monster, med att gå hemma och föreställa en man som varit död ett tag.
utklädd