Invigning och growling

Igår fick jag mina nya blixtar. Idag fick jag inviga dom. Resultatet är ingen större skillnad för betraktaren men för mig är det ett under varje gång dom synkar 🙂

Eftersom denna unge man är den snällaste mjukaste och godaste jag känner kan vi kosta på oss lite riviga bilder på honom.
Han gillar hårdrock och har länge tränat på growling, idag fick jag också lära mig.
Man fyller diafragman med mycket luft sedan andas man som mot ett fönster samtidigt som man försöker hitta en ton!!! Jag vet inte riktigt om det är min grej, men han behärskar detta fenomen bra.

 

 

 

 

 

Att köpa konstnärsmaterial

Jag har inte haft penslar på ett tag, utan har fått måla med palettkniv. Så tanken i dag var att köpa upp hela Westers lager. Det var inte så svårt, det fanns nämligen en pensel kvar! Han sökte i alla vrår och fick bryta ett komplett penselsett, så fick jag två! (Det var en särskild storlek jag var ute efter)
Ca. två timmars bilkörning och en kvarts ärende i butik.
Nu är det näthandel kvar att välja på framöver då även denna butik tvingas lägga ner.
Känns lite trist då frakten kan kosta mer än att åka dom sju milen till en butik där man kan känna på och med säkerhet veta vad man köper, dessutom träffa trevlig och kunnig personal.

Jag gillar näthandel för det mesta, men att beställa målarduk och penslar är svårt eftersom jag gärna vill granska det jag köper.
Jag beställde två nya studioblixtar nu i kväll. Dom gamla har fått gå i pension efter många års slit. Dom blir nog intryckta i förrådet som allt annat, slänga är inte min grej!

Det här är mina favoritpenslar. Stark borst som klarar lite tuffare behandling.
Så favoritpaletten förstås, mjölk.. eller i detta fallet, en juiceförpackning. Helt perfekt, släpper inte genom färg, är stadig i handen och framförallt… återvinnig-miljötänk!

Ett sånt misstag!

Aktivitet och stress kan orsaka tunnelseende! Vi hade full aktivitet med huset fullt av folk och, det som jag älskar så, en fotosession på några fina.
Det var bara det att min bror plötsligt påminde mig om att: skulle inte Samuel på halloweenparty?? Panik och jag min idiot som visste så väl vad detta betydde för Samuel! Han hade själv köpt smink för egna pengar och planerat detta i veckor.
Nu missade han mer än halva kalaset! Fy vad jag får skämmas. Det finns inget som väcker det dåliga samvetet så mycket som när man gör sitt barn besviken. Detta var verkligen årets misstag.

Frånsett detta så hade vi en fin dag med släkten.
Med b.l.a. dessa, ett smakprov på eftermiddagens fotografering, efter att Tomas min svåger gjort mirakel med mina studioblixtar. Dom behöver lite extra omsorg ibland för att vilja samarbeta.
Vissa små lite tröttare än andra.

skarstedtdaniel